HATETS SPRÅK - Civil Rights Defenders

44
överväganden. Självständigheten i den dömande verksamheten befordras ingalunda,
såsom lagkommittén på sin tid synes ha antagit, genom en dylik anonymitet. Den
är istället inkörsvägen till allehanda smussel. Självständigheten i den dömande
verksamheten främjas bäst genom full öppenhet. Varje domare bör öppet angiva sin
mening och skälen därför samt må sedan inför lagen svara för sitt votum, i den mån
det bidragit till majoritetens domslut.”
På fl era andra punkter har kritik framförts mot jurysystemet. Det har framhållits
att en dömande makt som inte behöver beakta tidigare praxis eller bevisfrågor är
alldeles för oförutsägbar. Dessutom råder delade meningar om huruvida jurysystemet
verkligen skyddar den enskilde från statliga ingrepp i tryck- och yttrandefriheten.
Vid 1949 års revision av TF hade svensk yttrandefrihet just genomgått en mycket
svår period. Varken förr eller senare har så många tryckfrihetsprocesser initierats
under så kort tid, både mot demokratiska och extremistiska publikationer. 103
Huruvida det system som då infördes ännu är modernt och lever upp till de krav
som idag ställs är alltjämt under debatt.
4.4.2.4 Jurysystemets överensstämmelse med
Europakonventionen
Reglerna för juryns tillsättning har även de kritiserats. Innan reformen 1949
tillsattes juryn helt av parterna. Vid införandet av den politiska tillsättningen
dryftades frågan ingående, och har sedan frekvent debatterats. Belackarna har
ansett att politiska frågor inte har kunnat avgöras på ett opartiskt sätt eftersom
jurymedlemmarna tillsätts på politisk väg.
Frågan fi ck sin kulmen i och med fallet Holm. I detta fall stämdes en
socialdemokratisk debattör och författare för förtal i sin bok ”Till höger om
neutraliteten” av Carl G Holm, tidigare aktiv högerdebattör i bland annat
tidskriften Contra. Holm menade att juryn, som bland annat bestod av fem
socialdemokrater, omöjligt kunde vara opartisk eftersom boken var utgiven på
Tidens förlag som indirekt ägdes av Socialdemokratiska Arbetarepartiet. Jävsfrågan
kom sedermera att överklagas till Europadomstolen. 104 Domstolen kom fram till att
juryns sammansättning stod i strid med Artikel 6(1) i Europakonventionen, där det
stadgas en rätt för envar att få sina civila rättigheter prövade av en opartisk domstol.
Europadomstolens dom föranledde att utnämningen av juryn kom att utredas.
Domen tolkades dock inte som att hela jurysystemet borde revideras, utan
istället som att så specifi kt politiska frågor som Holm-målet måste behandlas
extra försiktigt. Lagstiftaren ansåg dock att det torde vara tillräckligt att
domstolarna i fortsättningen tillämpade RB:s generella jävsregel och Artikel 6(1)
i Europakonventionen som den tolkades av Europadomstolen i fallet Holm. 105
Juryreglernas brister som uppdagades i och med fallet Holm kom alltså inte att leda
till några lagändringar. Dock kan förarbetsuttalandet tolkas som att jävsreglerna
skall gälla även för jurymedlemmar, i den mån detta var oklart innan.
103 Vallinder, s 247 ff.
104 Europadomstolens dom Holm ./. Sverige mål nr 44/1992/389/467.
105 Prop. 1997/98:43, s 133.