HATETS SPRÅK - Civil Rights Defenders

40
Det andra undantaget föreskriver att förundersökning kan läggas ned, om den
kräver kostnader som inte står i rimligt förhållande till sakens betydelse. Det
måste dessutom kunna antas att brottet inte skulle leda till allvarligare påföljd
än böter. En förundersökning kan också läggas ned om det kan antas att åtal för
brottet inte kommer att ske med stöd av reglerna om särskild åtalsprövning eller
åtalsunderlåtelse. 84 Något väsentligt enskilt eller allmänt intresse får i så fall inte
åsidosättas. Det föreskrivs också att en förundersökning inte behöver företas, om
det redan innan den inletts föreligger förutsättningar för nedläggning.
Det tredje undantaget föreskriver att förundersökning inte behöver genomföras,
om åtal kan väckas utan ytterligare utredning och annan påföljd än böter inte kan
antas komma ifråga. Sedan 1995 kan denna regel tillämpas på alla brott med böter
i straffskalan.
4.4.1.2 Åtalsplikt
Den svenska processordningen bygger på en modell med så kallad åtalsplikt.
Åtalsplikten innebär att åklagaren skall vara skyldig att väcka åtal i alla fall då
brott som ligger under allmänt åtal begåtts. 85 Vissa problem kan dock uppkomma
om man tillämpar denna reglering alltför strikt och det skulle kunna leda till
orimliga resultat. Småbrott skulle leda till åtal och detta skulle medföra att
handläggningstiderna förlängs. Därigenom riskeras att förtroendet för rättsväsendet
urholkas. För att undvika detta har åtalsplikten försetts med undantagen särskild
åtalsprövning och åtalsunderlåtelse.
Vid särskild åtalsprövning är utgångspunkten att åtal inte skall väckas, det vill
säga en presumtion mot åtal gäller. I dessa fall får åklagaren göra en fri bedömning
om åtal skall väckas eller inte. De särskilda åtalsprövningsreglerna är intagna under
respektive straffstadgande. Reglerna har olika innehåll och markerar en varierande
grad av presumtion mot åtal. Ett exempel är att åtal i vissa fall endast får väckas
om målsägande angivit brottet. För brottet hets mot folkgrupp gäller dock ingen
inskränkning, utan allmänt åtal skall väckas av åklagare då detta brott begåtts.
Åtalsunderlåtelse innebär att åtal får underlåtas under förutsättning att inget
väsentligt allmänt eller enskilt intresse kränks. Dessutom måste det kunna antas
att ingen annan påföljd än böter eller villkorlig dom skulle följa. 86 Åtal får också
underlåtas om det av särskilda skäl är uppenbart att det inte krävs någon påföljd
för att avhålla den misstänkte från ytterligare brottslighet. Då förutsätts att det med
hänsyn till omständigheterna inte heller av andra skäl krävs att åtal väcks. 87 I dessa
fall kvarstår i princip presumtionen för åtal, men åklagaren ges en rätt att under
vissa givna förutsättningar underlåta att åtala.
Reglerna om åtalsunderlåtelse är, till skillnad från de regler som föreskriver
särskild åtalsprövning, av generell karaktär. De gäller för vissa i lag angivna typfall,
som kan hänföras till brottets art, gärningsmannens subjektiva förhållanden eller
andra speciella omständigheter. Eftersom reglerna är generella, går det inte att
utröna exakt vilka brott som kan komma ifråga.
84 20 kap 7 § RB, Se nedan 4.4.1.2.
85 20 kap 6 § RB.
86 20 kap 7 § 1 st RB.
87 20 kap 7 § 2 st RB.