HATETS SPRÅK - Civil Rights Defenders

I det första fallet ovan där 23 kap 4 a § RB tillämpades, borde det brott mot
YGL som inte kunde utredas också ha beaktats i bedömningen att inte inleda
förundersökning. Beslut om nedläggning av förundersökning måste grundas på
de omständigheter som föreligger i det specifi ka fallet. Här skall särskilt beaktas
de fall när brottsligheten kan misstänkas fortsätta och hur besvärande detta kan
tänkas vara för den målsägande. 100 I detta fall saknas målsägande, eftersom hets mot
folkgrupp inte kan drivas i så kallad målsägandetalan. Det allmänna intresset av att
brottsligheten hindras torde dock kunna beaktas istället.
I ett annat fall beslutade JK att inte väcka åtal under hänvisning till att brottet var
att anse som ringa och att tidningen ifråga senare infört en ursäkt. Beslutet avsåg en
insändare i tidningen Arbetet-Nyheterna som innehöll nedsättande uttalanden om
albaner: 101
”Med beaktande av samtliga omständigheter kring publiceringen får gärningen
bedömas som ringa brott. Det kan antas att brottet i händelse av vidare lagföring och
fällande dom inte skulle föranleda annan påföljd än böter. Justitiekanslern anser sig mot
bakgrund härav ha erforderligt stöd för att med tillämpning av bestämmelserna i 20
kap 7 § 1 rättegångsbalken underlåta att besluta om åtal mot den ansvarige utgivaren.”
Detta beslut bör uppmärksammas av fl era anledningar. I och med att uttalandet
publicerats är brottet att betrakta som fullbordat. Enligt SHK:s uppfattning strider
det därför mot straffrättsliga grundsatser att bevilja ansvarsfrihet på grund av att
den ansvarige visat sig ångerfull. Detta kan påverka straffmätningen, men inte
straffvärdet. 102
SHK anser vidare att brott med rasistiska motiv alltid bör betraktas
som allvarliga, oavsett straffvärde, och att detta borde ha fått utrymme vid
bedömningen av samtliga refererade fall. 103 Denna uppfattning förstärks av att
Riksåklagaren (RÅ) har uttryckt att utrymmet för att tillämpa RB:s regler om
begränsning av förundersökning måste anses vara ytterst begränsat vid rasistisk
eller främlingsfi entlig brottslighet och att sådana brott regelmässigt skall leda
till lagföring. 104 Detta, i kombination med det faktum att eventuella brott med
rasistiska förtecken inte kunnat klaras upp talar för att RB:s regler om begränsning
av förundersökning överhuvudtaget inte går att tillämpa i de ovan refererade fallen.
Mot bakgrund av detta har SHK kommit till slutsatsen att förundersökning borde
ha inletts i de tre första fallen och åtal ha väckts i det fjärde.
6.2.7 Den verklige upphovsmannens uppsåt
Det svenska straffrättsliga systemet bygger på grundsatsen att ansvar för brott i
allmänhet inte kan komma ifråga om handlingen inte begås uppsåtligen. Denna
princip uttrycks på följande sätt: 105
100 Prop 1981/82:41, s 34.
101 Se ovan 5.1, referat nr 1, dnr 822-97-30.
102 29 kap 5 § BrB.
103 Jfr Prop 1993/94:101, s 21ff, Skr 2000/2001:59, s 6 ff samt Prop 2001/02:59 s 11 f.
104 Riksåklagarens handlingsprogram, (12-punktsprogrammet) Insatser för att bekämpa brott med
rasistiska eller främlingsfi entliga motiv, RÅ:s beslut 1999-12-15.
105 1 kap 2 § 1 st BrB.
95