HATETS SPRÅK - Civil Rights Defenders

som omtalas ovan inte minska, utan istället skulle denna avvägning bli mycket mer
förutsebar. Enligt vår mening är rättssäkerheten i fara om denna avvägning i allt för
stor utsträckning tillåts göras i diskretionära bedömningar av en myndighet vars
beslut inte kan överklagas. Grundlagarnas lagtext bör utfyllas av domstolars väl
underbyggda argumentation, inte av JK:s kortfattade beslut. 180 Svåra principfrågor,
som uppstår såväl vid tolkning av gällande rätt som vid införande av nya begrepp
i lagstiftningen, skall tåla att genomlysas och granskas ur alla upptänkliga
infallsvinklar, något som endast kan ske genom prövning i domstol.
För att belysa detta vill SHK uppmärksamma ett aktuellt fall. Den 1 januari 2003
utvidgades straffstadgandet om hets mot folkgrupp till att även omfatta hot eller
missaktning på grund av sexuell läggning. Denna fråga fi ck direkt aktualitet vid
införandet av den nya regeln, då Bibeln anmäldes till JK. Anmälan avsåg Bibeln i
allmänhet och inte en specifi kt ny upplaga. Motiveringen att inte väcka åtal löd: 181
”Men uttalandena måste ses i sitt sammanhang och i dagens perspektiv. Uttalandena
är gjorda i en helt annan tidsålder. Att de efter århundraden fi nns kvar i dag i den
samling texter som Bibeln utgör kan inte anses innefatta något brott. Det skulle
kunna utgöra hets mot homosexuella om uttalandena i dag lyftes fram och uttryckligen
åberopades på ett nedvärderande sätt mot ett homosexuellt leverne. Men redan den
omständigheten att uttalandena existerar i Bibeln kan inte utgöra något sådant hot
eller något sådant uttryck för missaktning som gör dem brottsliga.”
De delar av Bibeln som avsågs i anmälan kan dock inte enligt SHK:s uppfattning
klart sägas falla utanför det brottsliga området i den nya regeln. Lagstiftaren valde
dock att inte närmare kommentera problematiken med missaktande uttryck
i religiösa texter i förarbetena. Det kan därför tänkas att lagstiftaren valt att
överlämna åt domstolarna att fastställa hur detta problem skall lösas. SHK invänder
därför mot att JK väljer att avgöra frågor som denna själv, istället för att låta en
domstol, som givits rollen att agera rättsskapande då oklarheter råder, ta ställning.
Detta kommenteras till viss del i själva beslutet:
”Kan det av andra skäl vara olämpligt att Justitiekanslern ger ett förhandsbesked av
detta slag? Ett sådant skäl kan vara att beskedet riskerar att bli för onyanserat och
kanske visar sig inte hålla när det senare blir fråga om prövning av en utgiven skrift.
Ett annat skäl kan vara att ett sådant förhandsbesked i ett visst fall inte är angeläget
och kanske därtill inrymmer besvärliga bedömningar, varför det tar resurser i onödan.
Båda dessa skäl är dock sådana att de kan neutraliseras genom att förhandsbesked
lämnas enbart i säkra fall eller när det annars fi nns övervägande argument för.
---
Till förmån för att Justitiekanslern i vissa fall klargör sin uppfattning talar den
omständigheten att det annars kan råda osäkerhet, en osäkerhet som kan orsaka
besvär och obehag och ibland rentav hämma utgivningen av tryckta skrifter. Ett
180 Se ovan 6.2.9.
181 JK:s beslut dnr 16-03-30.
113