HATETS SPRÅK - Civil Rights Defenders

42
4.4.2 Jurysystemet i svensk tryck- och yttrandefrihetsrätt
Enligt reglerna i TF är det endast i mål om tryck- eller yttrandefrihetsbrott
som en jury skall medverka vid rättegång. Dessa regler är även tillämpliga på
yttrandefrihetsbrotten i YGL. 92 Jurysystemet infördes 1815, men reviderades
kraftigt 1937 samt 1949. Dessa reformer var så omfattande att det egentligen är
fråga om tre helt olika system. Sedan 1949 är dock reglerna i princip oförändrade.
Nedan ges en kort redogörelse för hur en jury utses, vad dess uppgifter skall vara
och slutligen vilka problem reglernas tillämpning är behäftade med.
4.4.2.1 Juryns sammansättning 93
Juryn skall enligt lag bestå av nio medlemmar. Genom val i landstingsfullmäktige
skall varje län utse två grupper av jurymän, den ena bestående av sexton personer
och den andra av åtta. Den andra gruppen skall bestå av personer som är eller
har varit nämndemän vid allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol.
För Stockholms län är grupperna något större. För att få uppdrag som juryman
måste man vara svensk medborgare, bosatt i det län där man väljs och vara känd
för omdömesgillhet, självständighet och rättrådighet. Jurymännen utses för en
mandatperiod om fyra år.
De som är utsedda till jurymän skall föras upp på en jurymannalista, där det
framgår vilken grupp de tillhör. När ett tryck- eller yttrandefrihetsmål anhängiggörs
vid domstol, skall rätten föredra jurymannalistan och avgöra om jäv föreligger
mot någon av jurymännen. Härvid tillämpas de jävsregler som gäller för domare
i allmänhet, alltså RB:s regler. Juryn bildas genom att parterna får ta del av listan
och utesluta tre jurymän ur den första gruppen och en ur den andra. Sedan lottas
sex personer ur den första gruppen och tre personer ur den andra gruppen fram.
För Stockholms län får parterna utesluta fl er ur varje grupp, eftersom grupperna är
större.
4.4.2.2 Juryns uppgifter
Tryckfrihetsprocessen kan sägas innehålla ett trestegsförfarande. Först skall
avgöras vilken person som kan göras ansvarig, sedan skall avgöras huruvida brott
föreligger och till sist skall eventuell påföljd bestämmas. Den första frågan avgörs
av rätten ensam, utan juryns medverkan, vid en förberedande förhandling. 94 Vid
huvudförhandlingen medverkar juryn i beslut om tryck- och yttrandefrihetsbrott
föreligger. 95 Juryn har då att besvara frågan om huruvida brott har begåtts med ja
eller nej. 96 Om juryn – med två tredjedelars majoritet – anser att brott föreligger,
skall frågan hänskjutas till rätten för prövning. 97
92 12 kap 2 § TF samt 9 kap 1 § YGL.
93 12 kap 2-10 §§ TF.
94 8 kap 2 § LTY.
95 9 kap 7 § LTY.
96 10 kap 1 § LTY.
97 12 kap 2 § 1 st TF.