HATETS SPRÅK - Civil Rights Defenders

86
inordnas under en folkgrupp eller någon annan sådan grupp av personer som avses i
straffstadgandet om hets mot folkgrupp.”
Enligt SHK:s tolkning kan det uttalande som avses i detta beslut sägas innefatta
hot mot alla som inte är rättrogna muslimer. Särskilt utpekas judar och kristna,
två grupper som otvivelaktigt faller inom ramen för de folkgrupper som avses i
straffbestämmelsen. JK ansåg att den grupp som avsågs med begreppet ”koffrer”,
det vill säga alla icke rättrogna muslimer, var en alltför vid grupp för att brott skulle
anses föreligga. SHK tolkar dock uttalandet – i den del det inte avser judar och
kristna specifi kt – som en hyllning av rättrogenhet mot islam.
Mot bakgrund av ovan anförda förarbetsuttalanden kan även ett sådant uttalande
som hyllar en viss grupp vara brottsligt. Det kan också ifrågasättas om missaktande
uttalanden beträffande specifi kt angivna folkgrupper på något sätt kan neutraliseras
av att framställningen också innefattar uppgifter om en vidare och mer vagt
avgränsad grupp. Enligt vår mening är så inte fallet. Dessa uttalanden borde därför
ha lett till domstolsprövning för ett närmare klargörande i rättspraxis av vad som
skall inordnas under begreppet folkgrupp.
Det andra fallet avsåg fl ygblad som stoppats i psalmböcker i en kyrka utanför
Fagersta: 63
”Jag gör dock bedömningen att det inte entydigt kan hävdas att budskapet innefattar
missaktning av alla andra folkgrupper än den vita rasen även om en sådan tolkning
ligger nära till hands.”
Det budskap som framförs i fl ygbladet kan enligt JK tolkas som missaktande, men
är inte entydigt. Enligt SHK:s mening är denna bedömning dock alltför grannlaga
för att kunna avgöras i ett myndighetsbeslut. Ett objektivt domstolsförfarande med
en allsidig belysning av skriftens innehåll är enligt vår mening därför påkallad även
i detta fall.
En rad andra fall har avskrivits av JK med hänvisning till samma grund, alltså
att gruppen i fråga inte omfattas som skyddsobjekt av straffbestämmelsen. SHK
har funnit att dessa motiveringar kan ifrågasättas. De skrifter de avser innefattar
inte missaktning eller hot mot folkgrupp. Kritiken avser snarare att de grupper
som utpekats enligt vår uppfattning med fog kan sägas utgöra sådana grupper som
avses i straffbestämmelsen. Ett sådant fall utgjorde en artikel i Dagens Nyheter. JK
uttryckte följande: 64
”Det är tydligt att ”svenska kvinnor” inte utgör någon sådan grupp som avses med
straffstadgandet. Innehållet i artikeln kan då inte heller anses innefatta hets mot
folkgrupp.”
Det torde stå klart att den utpekade gruppen kan utgöra objekt för brottet hets
mot folkgrupp. Alla former av hot och missaktning, även så kallad omvänd rasism,
kan enligt vår uppfattning vara att betrakta som brottsligt. Ett annat fall avsåg
uttalanden i en tv-sändning. JK:s motivering löd: 65
63 Se ovan 5.1, referat nr 6, dnr 3148-98-30.
64 Se ovan 5.3, referat nr 44, dnr 650-00-30.
65 Se ovan 5.3, referat nr 40, dnr 493-97-31.