HATETS SPRÅK - Civil Rights Defenders

Kommer juryn fram till att framställningen inte innefattar tryck- eller
yttrandefrihetsbrott, skall den tilltalade frikännas. 98 Detta beslut kan inte
överklagas. Juryns utlåtande blir alltså avgörande för målets utgång endast då den
kommer fram till att den tilltalade skall frias. Blir utlåtandet fällande skall frågan
hänskjutas till rätten, som då inte är bunden av juryns utslag utan fortfarande kan
fria den tilltalade. Rätten är dock bunden såtillvida att den inte får döma till ansvar
för strängare brott än det juryn tagit ställning till.
Frågan om påföljd skall alltid avgöras av rätten ensam. Är båda parterna överens,
kan målet hänskjutas direkt till rätten för prövning av både skuldfrågan och
påföljdsfrågan. Det är alltså upp till parterna att avgöra om frågan skall prövas av
jury eller inte.
Juryn överlägger i enrum och varje jurymedlem är tvungen att lämna en försäkran
om att aldrig röja vad som yttras under dessa överläggningar eller hur de enskilda
jurymedlemmarna röstar. 99
4.4.2.3 Jurysystem – fördelar och nackdelar
Ända sedan sin tillkomst 1815 och vid reformerna 1937 och 1949 har jurysystemets
vara eller icke vara debatterats ingående. Systemet grundar sig på tanken att
juryn skall företräda medborgarna och fungera som en motvikt mot staten, som
representeras av rätten. Detta skall ske genom att jurymedlemmarna väljs av folket
och att de genom sin anonymitet vid röstning står fria från rättens beslut. Tanken
har uttryckts på följande sätt: 100
”Å ena sidan är det [jurysystemet] ett värn för tryckfriheten och för dess efter
tidsomständigheterna gradvisa utveckling. Å andra sidan tjänstgör det som en buffert
mellan domstolsjusticen och den allmänna opinionen; det motverkar uppkomsten av
ett motsatsförhållande i bedömningen dem emellan, som kunde väcka stark olust i
samhället.”
Till fördel för ordningen talar alltså en fristående ställning för juryns medlemmar.
De skall kunna utöva sina uppgifter utan risk för reprimander eller yttre påverkan
från meningsmotståndare eller staten. Jurymedlemmarnas anonymitet har därför
ansetts vara en av garantierna för tryckfrihetens fortlevnad. 101 Att juryn verkar i
”hemlighet” har dock starkt kritiserats: 102
”Juryns dom är anonym. Hur var och en av jurymännen röstat och skälen för vars och
ens ståndpunkt får icke tillkännagivas. I överensstämmelse därmed äro jurymännen
icke ansvariga för sin dom. Den kan vara hur felaktig och lagstridig som helst, utan
att något kan göras däråt. De sakkunniga uttala, att juryn i princip är skyldig
att följa lagen. Men det är icke sörjt för någon garanti att så sker. I själva verket
är juryn oförhindrad att döma mot tydlig lag på grundval av de mest godtyckliga
98 12 kap 2 § 2 st TF.
99 9 kap 5 § LTY.
100 Alexandersson, s 41.
101 Vallinder, s 387.
102 Prop. 1948:230, s 67.
43