HATETS SPRÅK - Civil Rights Defenders

106
beaktas vid tillämpningen av de regler som inskränker den. Detta framgår av den
uttryckliga regleringen av yttrandefriheten både i grundlag och i de internationella
konventioner som Sverige åtagit sig att följa. Den statusskillnad som råder mellan
grundlag och Europakonventionen å ena sidan och vanlig lag å den andra,
innebär att de förstnämnda har högre ställning i normhierarkin. Förhållandet
framgår tydligt av RF, där det stadgas att lag inte får meddelas i strid med just
Europakonventionen. 147
I sina beslut hänvisar JK ofta till instruktionen som grund för att inte inleda
förundersökning eller väcka åtal. Regeln ges en mycket vid tolkning och
yttrandefrihetsintresset anses ofta vara så stort att även sådana uttalanden som
kan uppfattas som stötande anses falla inom gränsen för vad som är tillåtet. JK
uttrycker ofta att omdömen som inte överskrider gränsen för en saklig kritik inte
skall anses falla inom det straffbara området och att hänsyn skall tas till opinions-
och kritikrätten. 148 JK har även i media uttalat att instruktionen har en återhållande
effekt på tendensen att väcka åtal. 149
Yttrandefrihetsintresset måste dock som ovan berörts beaktas vid tillämpningen
av hets mot folkgrupp även då det begås i sådan form att endast BrB är tillämplig.
SHK ansluter sig härvid till slutsatserna i den ovannämnda utredningen. 150 För
att tillämpa lagen om hets mot folkgrupp krävs att det står klart att ett yttrande
innefattar missaktning eller hot. Det skall dock inte råda någon principiell
skillnad mellan de olika sätt den enskilde kan välja för att framföra detta budskap.
Visserligen kan man argumentera för att en stor spridning leder till att brottet i sig
får ett högre straffvärde. 151 Detta förhållande rör dock endast straffmätningsfrågan,
och kan inte läggas till grund för att bestämma brottets avgränsningsområde, det
vill säga vad som skall anses brottsligt eller inte. Brottet måste alltså behandlas lika,
oavsett vilken lagparagraf som blir tillämplig. Det är inte önskvärt att instruktionen
får den effekten att det råder diskrepans mellan de båda regleringarna. 152
6.4.2 Ramsbrodomen, NJA 2001 s 409
Yttrandefriheten utanför TF och YGL, i Europakonventionen och i RF, har varit
föremål för prövning i HD endast vid ett fåtal tillfällen. 153 Det senaste avgörandet,
den så kallade Ramsbrodomen, avsåg huruvida en hemsida på internet – som
upprättats i syfte att föra en debatt kring fi nansmarknadens aktörers beteende före,
under och efter bankkrisen i Sverige i slutet av 1980- och början av 1990-talet
– kunde anses utgöra ett brott enligt Datalagen eller Personuppgiftslagen (PuL). 154
De straffstadganden som är intagna i PuL kriminaliserar vissa former av
databehandling som kränker bland annat den personliga integriteten. 155 Dock
147 2 kap 23 § RF.
148 Jfr Beckman, m fl , s 259 f.
149 Röda korsets tidning Quick Response, www quickresponse.nu, 2002-05-27. Se ovan 6.1.1.
150 Ds 1991:78.
151 Se ovan 6.2.1.
152 Jfr SOU 1947:60, s 156.
153 Se till exempel NJA 1985 s 893, NJA 1998 s 817 och NJA 1998 s 838.
154 SFS 1973:289 respektive SFS 1998:204.
155 49 § PuL.