HATETS SPRÅK - Civil Rights Defenders

More documents

Recommendations

Info

Den som främst hålls ansvarig för innehållet i till exempel en skrift är den som står brottet närmast. Ansvaret är dock successivt. Detta innebär att om den som står först i ansvarskedjan inte fi nns tillgänglig för att ställas till svars, faller hela ansvaret över på näste man. Ansvarskedjan innehåller endast personer som haft möjlighet att inse skriftens brottslighet och att förhindra dess tillkomst eller spridning. Konstruktionens syfte är att förhindra att ansvar skall kunna drabba någon på ett oberäkneligt sätt. För periodiska skrifter ser ansvarskedjan ut som följer. 48 Främst är det utgivaren som är ansvarig. Därmed utesluts meddelare och författare. Om inte utgivaren kan ställas till svars, faller ansvaret över på ägaren av den periodiska skriften. Så blir också fallet om utgivningsbevis saknas eller upphört att gälla. I tredje hand blir den som tryckt skriften ansvarig och i sista hand den som sprider skriften. För icke-periodiska skrifter ser ansvarskedjan något annorlunda ut. 49 Där är normalt författaren i första hand ansvarig och i andra hand utgivaren. I tredje hand läggs ansvaret på förläggaren, det vill säga den som bekostat tryckning och utgivning. Finns ej förläggaren tillgänglig går ansvaret över på den som tryckt och i sista hand på den som spritt skriften. I fråga om icke-periodiska skrifter kan författare och utgivare välja att inte sätta ut sitt namn och på så vis undslippa ansvar. Detta val är dock beroende av om förläggaren eller framställaren vill riskera att bära ansvaret. Utspridare av skrifter – periodiska såväl som övriga – är allt som oftast juridiska personer. Detta torde innebära att både enskilda och de som är ansvariga för en organisation som spridit en skrift kan ställas till svars för ett eventuellt tryck- eller yttrandefrihetsbrott. Det successiva ansvaret fi nns även i YGL. 50 Där föreskrivs att en utgivare skall fi nnas för ett radioprogram eller en teknisk upptagning och att denne är primärt ansvarig. Utgivaren utses av den som bedriver sändningsverksamhet eller låter framställa en teknisk upptagning. 51 För det fall utgivaren inte fi nns tillgänglig, skall istället den som framställt radioprogrammet eller den tekniska upptagningen ställas till svars. I sista hand faller ansvaret på den som låtit sprida upptagningen. I vissa fall blir TF tillämplig på sådana tekniska upptagningar som avses i YGL. 52 Då gäller naturligtvis också TF:s ansvarsregler. För skrifter tryckta utomlands gäller i princip TF:s regler. 53 För periodisk skrift som är tryckt utomlands och i huvudsak är avsedd att spridas utomlands behövs inget utgivningsbevis för att TF:s regler skall bli tillämpliga. Ansvarigheten för dessa skrifter utkrävs av den som låtit utlämna skriften för spridning i riket. Om denne är okänd eller saknar hemvist i Sverige kan ansvaret utkrävas av utspridaren. 48 8 kap 1-4 §§ TF. 49 8 kap 5-9 §§ TF. 50 6 kap 2 § YGL. 51 4 kap YGL. 52 Se ovan 4.2.2. 53 13 kap TF. 35
36 4.3.3 Föreskrifter om bevarande av exemplar Särskilda regler om bevarande av exemplar återfi nns i LTY. 54 Där föreskrivs att det åligger den som trycker en skrift här i landet att bevara ett exemplar under ett år från att skriften gavs ut. Periodisk skrift tryckt utomlands skall bevaras ett år från införandet. Den som sänder ett radioprogram åläggs att spela in programmet och bevara inspelningen i sex månader från sändningsdatumet. För teknisk upptagning skall exemplar bevaras ett år från utgivandet av den som skall utse utgivare, till exempel ägaren av en fabrik som tillverkar cd-skivor. Dessa regler motiveras av tryck- och yttrandefrihetens särställning i en demokrati och har tillkommit för att underlätta ett eventuellt åtal. Justitiekanslern (JK), regeringens högsta juridiska ombud som är exklusiv åklagare i bland annat mål om tryck- och yttrandefrihetsbrott, har rätt att kostnadsfritt ta del av sådana bevarade medier. 55 Detta gäller även enskild som anser sig utsatt för yttrandefrihetsbrott i radioprogram eller teknisk upptagning. Brott mot dessa föreskrifter kan straffas med fängelse ett år eller böter. 4.3.4 Instruktionen I både TF och YGL fi nns den tolkningsregel som brukar kallas instruktionen. 56 Denna regel har något olika ordalydelse i de båda lagarna, men innehållet överensstämmer i allt väsentligt. Regeln adresserar de som har att döma eller annars vaka över tryckfriheten. Bland annat föreskrivs att ämnets och tankens lagstridighet skall vara det primära vid en bedömning av huruvida ett tryck- eller yttrandefrihetsbrott föreligger. Vidare stadgas att i tvivelsmål bör den tilltalade hellre frias än fällas. Regleringen skall inte betraktas som en ansvarsfrihetsgrund. Den skall endast framhålla tryckfrihetens vikt och göra myndighets- och domstolsföreträdare observanta på de konsekvenser tolkningen av TF och YGL kan få för tryck- och yttrandefriheten allmänt sett. HD har framhållit att instruktionens syfte i huvudsak kan sägas vara att särskilt inskärpa vissa principer, som i och för sig är tillämpliga även utan ett uttryckligt stadgande. 57 Instruktionen förtäljer alltså inget nytt, utan erinrar endast om allmänna rättsprinciper som skall ge vägledning. Dessa tillämpas dock även i mål som inte rör tryck- eller yttrandefrihetsbrott, utan en uttrycklig reglering i BrB. 4.3.5 Preskription Preskriptionstider för allmänt åtal gällande tryck- och yttrandefrihetsbrott är förhållandevis korta. Anledningen är att behandlingen av ett ärende i tryck- och yttrandefrihetsprocess bygger på aktualitet. Det vore enligt lagstiftaren till nackdel om ett ärende fi ck vänta långa tider innan åtal väcktes. En fråga som är under intensiv debatt en kort period kan i ett senare skede komma att bedömas på ett 54 5 kap LTY. 55 Om JK se nedan 4.4. 56 1 kap 4 § TF samt 1 kap 5 § YGL. 57 NJA 1988 s 118.
Page 1 and 2: H ATETS SPRÅK - om gränsen mellan
Page 3 and 4: 2 Svenska Helsingforskommittén fö
Page 5 and 6: 4 4. Nationell rätt 25 4.1 Allmän
Page 7 and 8: 6 Förkortningar BrB Brottsbalk (SF
Page 9 and 10: 8 Tryckfrihetsförordningen (TF) oc
Page 11 and 12: 10 Nationalsocialistisk fronts klis
Page 13 and 14: 12 allmänna debatten. Debatteras i
Page 15 and 16: 14 SD-Kuriren: Sverigedemokraternas
Page 17 and 18: 16 2.3.1 Upphovsmän Den svenska ma
Page 19 and 20: 18 Alternativ Medias klistermärken
Page 21 and 22: 20 rättigheter inför FN:s kommitt
Page 23 and 24: 22 konventionen och IKMPR uppmanar
Page 25 and 26: 24 Nationell Ungdoms affi scher och
Page 27 and 28: 26 vanlig lag. Tryck- och yttrandef
Page 29 and 30: 28 4.2.2.1 Huvudregeln om radiosän
Page 31 and 32: 30 4.2.2.6 Webbsändningar Med webb
Page 33 and 34: 32 4.3.1 Hets mot folkgrupp Brottet
Page 35: 34 ”1. Tryckfrihetsansvaret är o
Page 39 and 40: 38 Statens biografbyrå för gransk
Page 41 and 42: 40 Det andra undantaget föreskrive
Page 43 and 44: 42 4.4.2 Jurysystemet i svensk tryc
Page 45 and 46: 44 överväganden. Självständighe
Page 47 and 48: 46 Nationell Ungdoms affi scher och
Page 49 and 50: 48 Tryck- och yttrandefriheten utg
Page 51 and 52: 50 med fog misstänkas att det ter
Page 53 and 54: 52 5.1 ANMÄLNINGAR SOM BORDE HA PR
Page 55 and 56: 54 och misslyckas ni med att uttryc
Page 57 and 58: 56 10. Insändare i Aftonbladet (dn
Page 59 and 60: 58 ”Någon har sagt: Man kan gör
Page 61 and 62: 60 5.2 ANMÄLNINGAR DÄR FÖRUNDERS
Page 63 and 64: 62 23. Cd-skivor i Helsingborg (dnr
Page 65 and 66: 64 ”Om vi [kurder] inte, inom en
Page 67 and 68: 66 37. Tröjor tryckta på en skola
Page 69 and 70: 68 42. Skånepartiets närradiosän
Page 71 and 72: 70 Klistermärken, se kapitel 5, re
Page 73 and 74: 72 Det syfte som omtalas i paragraf
Page 75 and 76: 74 I en rad andra fall har en mer f
Page 77 and 78: 76 Det tredje beslutet avsåg en in
Page 79 and 80: 78 har för innehåll. Vad som hitt
Page 81 and 82: 80 Ett tredje fall avsåg klisterm
Page 83 and 84: 82 att uppspelning inte skett utanf
Page 85 and 86: 84 Ett fjärde fall avsåg en insä
Page 87 and 88:
86 inordnas under en folkgrupp elle
Page 89 and 90:
88 Nya Wermlands Tidning. Anmälare
Page 91 and 92:
90 under sådana förhållanden fö
Page 93 and 94:
92 eller husrannsakan, kunnat klarl
Page 95 and 96:
94 Det andra fallet avsåg uttaland
Page 97 and 98:
96 ”En gärning skall, om inte an
Page 99 and 100:
98 missaktning och att denna spridi
Page 101 and 102:
100 yrkesutövande fullt ut kan sä
Page 103 and 104:
102 Trollhättan under pingsthelgen
Page 105 and 106:
104 I ett beslut från 1998, då et
Page 107 and 108:
106 beaktas vid tillämpningen av d
Page 109 and 110:
108 6.5 BRISTER I DET SVENSKA SYSTE
Page 111 and 112:
110 ”In light of article 4 of the
Page 113 and 114:
112 JK:s roll som exklusiv åklagar
Page 115 and 116:
114 annat argument är att Justitie
Page 117 and 118:
116 ”En bland de första garantie
Page 119 and 120:
118 Klistermärken, se kapitel 5, r
Page 121 and 122:
120 slutsatsen att också jurysyste
Page 123 and 124:
122 Riksdagstryck: Propositioner oc
Page 125:
124 CERD/C/239/Add.1 CERD General r
show all

HATETS SPRÅK - Civil Rights Defenders

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?