HATETS SPRÅK - Civil Rights Defenders

More documents

Recommendations

Info

5 JK-anmälningar för hets mot folkgrupp 1997-2001 Reglerna om hets mot folkgrupp i BrB och TF har i allt väsentligt samma ordalydelse och samma syfte. Vad som skiljer dem åt är förutsättningarna för deras tillämpning. Åtal för brott mot BrB utförs av allmän åklagare medan JK är ensam behörig åklagare vid tryck- och yttrandefrihetsbrott. SHK:s granskning har bland annat till syfte att belysa eventuella skillnader i tillämpning mellan de olika regleringarna. För att göra detta har SHK granskat alla anmälningar rörande nämnda brott som inkommit till JK under åren 1997-2001. Redan vid första anblick av åtalsstatistiken fi nns starka skäl som talar för en mer ingående studie av tryck- och yttrandefriheten i allmänhet och JK:s brottsbekämpande verksamhet i synnerhet. För åren 1997-2001 redovisade JK följande åtalsstatistik: Hets mot folkgrupp som tryck- och yttrandefrihetsbrott, 1997-2001 År: Anmälningar: Åtal: Andel åtal: 1997 63 0 0,0 1998 133 3 2,2 % 1999 98 3 3,1 % 2000 151 1 0,7 % 2001 151 2 1,3 % Totalt: 596 9 1,5 % Jämför man dessa siffror med allmän åklagares statistik i fråga om hets mot folkgrupp som brott mot BrB för samma period framstår en tydlig skillnad: Hets mot folkgrupp, 1997-2001 År: Anmälningar: Åtal: Andel åtal: 1997 239 34 14,2 % 1998 416 133 32,0 % 1999 323 51 15,8 % 2000 449 90 20,0 % 2001 340 65 19,1 % Totalt: 1767 373 21,1 % 47
48 Tryck- och yttrandefriheten utgör en av grundvalarna i ett demokratiskt statsskick. Varje medborgare måste känna sig säker på att kunna uttrycka sin åsikt utan repressalier eller censur. Det fria meningsutbytet främjar debatt och kritik av aktuella företeelser och det är av största vikt att en sådan rätt förblir så oinskränkt som möjligt. Utpekandet av vissa gärningar som tryck- och yttrandefrihetsbrott innebär emellertid just en inskränkning i rätten att yttra sig. Dessa begränsningar syftar till att säkerställa andras skyddsvärda intressen såsom den enskildes ära och integritet och att ingen skall behöva utsättas för rashets eller liknande. Det råder alltså en intressekollision mellan å ena sidan yttrandefriheten och å andra sidan de motstående intressen som motiveras av skyddet för den enskilde. Tryck- och yttrandefrihetsbrotten innebär en faktisk begränsning av yttrandefriheten genom att de förbjuder ett visst innehåll i uttalanden som omfattas av grundlagens skydd. Det är alltså en mycket svår avvägning att göra då man skall bestämma vilket intresse som skall väga tyngst. Skall den fria debatt- och kritikrätten råda utan inskränkning eller skall envars personliga rätt till integritet anses som så skyddsvärd att en inskränkning tillåts? Vid TF:s och BrB:s revision 1970 kom tillämpningsområdet för regeln som förbjuder hets mot folkgrupp att vidgas. I förarbetena diskuterades huruvida det var lämpligt att begränsa kritikrätten på det sätt som föreslogs. Det framhölls emellertid att kravet på uppsåt med automatik skulle utesluta de yttranden som i en debattsituation ändå kom att innefatta missaktning. Med andra ord är alltså missaktande uttalanden beroende av gärningsmannens uppsåt och kritikrätten endast begränsad i relation till uppsåtligt uttryckt missaktning. Då brottet begås i tryckt skrift eller teknisk upptagning ersätts dock detta uppsåt i viss mån av den presumtion som fi nns införd i lagtexten. 1 JK har i sin roll som åklagare att ta ställning till den status tryck- och yttrandefriheten har och intressekollisionen mellan tryck- och yttrandefriheten och andra rättigheter. Detta hänsynstagande kommer främst till uttryck i den så kallade instruktionen. 2 Yttrandefriheten innebär inte enbart en rätt att uttrycka åsikter i tryckt skrift eller teknisk upptagning, utan även muntligen eller på annat sätt som den enskilde kan tänkas välja. Intressekollisionen föreligger därför också mellan brottet i BrB och yttrandefriheten utanför TF och YGL. Där regleras den i RF och ett fl ertal av de internationella konventioner som Sverige undertecknat. I RF stadgas en generell rätt till yttrandefrihet och i Europakonventionen regleras yttrandefriheten ingående. 3 Denna konvention är sedan 1995 svensk lag. Här bör också erinras om regeln i RF som föreskriver att lag ej får meddelas i strid med Sveriges konventionsåtaganden enligt Europakonventionen. 4 Därmed fi nns alltså yttrandefriheten fi xerad i rättsakter som står utanför det specifi ka systemet i TF och YGL. Då dessa regler anger ramarna för all övrig lagstiftningsverksamhet får de till följd att även brottsbalksbrottet hets mot folkgrupp påverkas av yttrandefrihetens status som grundläggande demokratisk rättighet, det vill säga den innebörd som förmedlas i instruktionen. I det följande kommer några av de skäl som vanligen anförs vara orsaken till den stora diskrepansen att presenteras. En orsak till den stora skillnaden i tillämpningen skulle kunna sägas vara att 1 8 kap 12 § TF. Se ovan 4.3.1.3 samt nedan 6.2.7. 2 1 kap 4 § TF. 3 2 kap 1 § p 1 RF samt Artikel 10 Europakonventionen. 4 2 kap 23 § RF.
Page 1 and 2: H ATETS SPRÅK - om gränsen mellan
Page 3 and 4: 2 Svenska Helsingforskommittén fö
Page 5 and 6: 4 4. Nationell rätt 25 4.1 Allmän
Page 7 and 8: 6 Förkortningar BrB Brottsbalk (SF
Page 9 and 10: 8 Tryckfrihetsförordningen (TF) oc
Page 11 and 12: 10 Nationalsocialistisk fronts klis
Page 13 and 14: 12 allmänna debatten. Debatteras i
Page 15 and 16: 14 SD-Kuriren: Sverigedemokraternas
Page 17 and 18: 16 2.3.1 Upphovsmän Den svenska ma
Page 19 and 20: 18 Alternativ Medias klistermärken
Page 21 and 22: 20 rättigheter inför FN:s kommitt
Page 23 and 24: 22 konventionen och IKMPR uppmanar
Page 25 and 26: 24 Nationell Ungdoms affi scher och
Page 27 and 28: 26 vanlig lag. Tryck- och yttrandef
Page 29 and 30: 28 4.2.2.1 Huvudregeln om radiosän
Page 31 and 32: 30 4.2.2.6 Webbsändningar Med webb
Page 33 and 34: 32 4.3.1 Hets mot folkgrupp Brottet
Page 35 and 36: 34 ”1. Tryckfrihetsansvaret är o
Page 37 and 38: 36 4.3.3 Föreskrifter om bevarande
Page 39 and 40: 38 Statens biografbyrå för gransk
Page 41 and 42: 40 Det andra undantaget föreskrive
Page 43 and 44: 42 4.4.2 Jurysystemet i svensk tryc
Page 45 and 46: 44 överväganden. Självständighe
Page 47: 46 Nationell Ungdoms affi scher och
Page 51 and 52: 50 med fog misstänkas att det ter
Page 53 and 54: 52 5.1 ANMÄLNINGAR SOM BORDE HA PR
Page 55 and 56: 54 och misslyckas ni med att uttryc
Page 57 and 58: 56 10. Insändare i Aftonbladet (dn
Page 59 and 60: 58 ”Någon har sagt: Man kan gör
Page 61 and 62: 60 5.2 ANMÄLNINGAR DÄR FÖRUNDERS
Page 63 and 64: 62 23. Cd-skivor i Helsingborg (dnr
Page 65 and 66: 64 ”Om vi [kurder] inte, inom en
Page 67 and 68: 66 37. Tröjor tryckta på en skola
Page 69 and 70: 68 42. Skånepartiets närradiosän
Page 71 and 72: 70 Klistermärken, se kapitel 5, re
Page 73 and 74: 72 Det syfte som omtalas i paragraf
Page 75 and 76: 74 I en rad andra fall har en mer f
Page 77 and 78: 76 Det tredje beslutet avsåg en in
Page 79 and 80: 78 har för innehåll. Vad som hitt
Page 81 and 82: 80 Ett tredje fall avsåg klisterm
Page 83 and 84: 82 att uppspelning inte skett utanf
Page 85 and 86: 84 Ett fjärde fall avsåg en insä
Page 87 and 88: 86 inordnas under en folkgrupp elle
Page 89 and 90: 88 Nya Wermlands Tidning. Anmälare
Page 91 and 92: 90 under sådana förhållanden fö
Page 93 and 94: 92 eller husrannsakan, kunnat klarl
Page 95 and 96: 94 Det andra fallet avsåg uttaland
Page 97 and 98: 96 ”En gärning skall, om inte an
Page 99 and 100:
98 missaktning och att denna spridi
Page 101 and 102:
100 yrkesutövande fullt ut kan sä
Page 103 and 104:
102 Trollhättan under pingsthelgen
Page 105 and 106:
104 I ett beslut från 1998, då et
Page 107 and 108:
106 beaktas vid tillämpningen av d
Page 109 and 110:
108 6.5 BRISTER I DET SVENSKA SYSTE
Page 111 and 112:
110 ”In light of article 4 of the
Page 113 and 114:
112 JK:s roll som exklusiv åklagar
Page 115 and 116:
114 annat argument är att Justitie
Page 117 and 118:
116 ”En bland de första garantie
Page 119 and 120:
118 Klistermärken, se kapitel 5, r
Page 121 and 122:
120 slutsatsen att också jurysyste
Page 123 and 124:
122 Riksdagstryck: Propositioner oc
Page 125:
124 CERD/C/239/Add.1 CERD General r
show all

HATETS SPRÅK - Civil Rights Defenders

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?