HATETS SPRÅK - Civil Rights Defenders

74
I en rad andra fall har en mer fragmentiserad bedömning tillämpats. Denna har då
lett till att varken förundersökning inletts eller åtal väckts. Det första fallet avsåg ett
fl ygblad med titeln ”Samhället sanktionerar gruppvåldtäkter på tonårsfl ickor”: 11
”Några direkt nedsättande uttalanden görs dock inte i annat avseende än att det
proportionellt sett skulle fi nnas ett större antal personer som begått sexualbrott
bland gruppen människor med invandrarbakgrund än bland svenska medborgare.
Detta uttalande i sig kan inte betraktas som innefattande missaktning mot
invandrare som grupp, åtminstone inte i den mening som avses med den nu aktuella
straffbestämmelsen.”
Det andra fallet avsåg ett klistermärke som påträffats på en skola i Göteborg: 12
”Det märke som överlämnats hit kan uppfattas så att det avser att uttrycka
missaktning för svarta människor. En sådan tolkning ligger också enligt min mening
nära till hands. Det är emellertid utformat så att det också kan sägas lämna endast
viss faktisk information om sjukdomar som, enligt vad som är allmänt känt, är mer
utbredda i vissa världsdelar och bland vissa folkgrupper än i andra fall.”
I de tre först refererade fallen anlägger JK ett helhetsperspektiv och kommer till
slutsatsen att vidare åtgärder inte bör vidtas. Framställningarnas egentliga syfte
bedöms; ett objektivt syfte som framgår vid en bedömning av hela texternas
inriktning. I de två andra fallen anläggs dock ett fragmentiserat synsätt. Delar av
texten i fl ygbladet och bilden respektive texten i klistermärket bedöms var för sig.
Utifrån detta har SHK kommit till slutsatsen att instruktionen givits en inkonsekvent
tolkning. Enligt instruktionen skall ett helhetsperspektiv alltid anläggas.
Enligt vår uppfattning bör den svåra avvägningen mellan intresset av en vidsträckt
yttrandefrihet och det motstående intresse som bär upp bestämmelsen om hets
mot folkgrupp, göras i ett öppet kontradiktoriskt domstolsförfarande. Det är enligt
SHK från principiella utgångspunkter mycket olyckligt om dessa grannlaga och i en
demokrati viktiga prövningar och avvägningar stannar på myndighetsnivå.
6.1.2 Kritikrätten
De rekvisit som skall vara uppfyllda för att hets mot folkgrupp skall föreligga
avgränsar rent tekniskt det brottsliga området på ett klart sätt. Svårigheten ligger
snarare i kriminaliseringens förhållande till tryck- och yttrandefriheten. 13 Ovan har
omtalats den konfl ikt som föreligger mellan kriminaliseringen och det långtgående
skyddet för yttrandefriheten – både i grundlag och i konventionsregler. 14 Å ena
sidan är uttryck för att en viss folkgrupp är värd mer eller mindre än någon annan
förbjudna, å andra sidan vill lagstiftaren behålla en öppenhet som gör det möjligt
att, på ett ibland svavelosande sätt, debattera diverse aktuella företeelser i samhället.
En saklig och vederhäftig, det vill säga väl underbyggd, debatt skall alltid vara
11 Se ovan 5.1, referat nr 4, dnr 262-98-30, 324-98-30, 677-98-30, 751-98-30.
12 Se ovan 5.1, referat nr 7, dnr 1066-99-30, se bild s 18.
13 Axberger, s 209.
14 Se ovan 5.