HATETS SPRÅK - Civil Rights Defenders

96
”En gärning skall, om inte annat är särskilt föreskrivet, anses som brott endast då den
begås uppsåtligen.”
Detta innebär att en person som begått en handling med uppsåt anses ha handlat
med vett och vilja. Det brukar också uttryckas så att brottets objektiva rekvisit,
det vill säga själva handlingen, skall täckas av subjektiva rekvisit, alltså uppsåtet.
Saknas subjektiv täckning – det vill säga saknas uppsåt till den brottsliga handlingen
– kan ansvar inte utkrävas. 106 I ett beslut avseende ett skolfoto anförde JK följande
argument för att inte inleda förundersökning eller väcka åtal: 107
”Det tecken som eleven gör på gruppfotografi et skulle i och för sig kunna uppfattas som
en s.k. hitlerhälsning och därmed kunna bedömas innefatta missaktning mot andra
folkgrupper än den nordiska. Emellertid kan det mot bakgrund av det sammanhang i
vilket tecknet förekommer och övriga elevers tecken eller aktiviteter på fotografi et inte
anses klart att det rör sig om en allvarligt menad s.k. hitlerhälsning.”
SHK tolkar detta som att JK kommit till slutsatsen att eleven på bilden saknar
uppsåt att visa missaktning för någon folkgrupp i den mening som krävs för ansvar.
Denna avsaknad av uppsåt skall då enligt JK även fria den som kan göras ansvarig
för skriften, det vill säga den ansvarige utgivaren för skolkatalogen. I och med
denna slutsats faller dock ett viktigt led i bedömningen bort. JK skall inte bedöma
huruvida eleven på bilden begått en brottslig handling eller inte. Istället skall den
ansvarige utgivarens uppsåt sökas.
I och med det särskilda ansvarssystem som gäller då tryck- eller
yttrandefrihetsbrott begåtts, är grundsatsen om uppsåt något modifi erad. I TF
fi nns nämligen en presumtion att innehållet i en skrift skall anses vara infört med
den formellt ansvariges vetskap och vilja. 108 Den sedvanliga uppsåtsbedömningen
är därigenom ersatt av en i viss mån objektiviserad bedömning. 109 Ansvaret kan
dock inte sägas vara helt objektivt, eftersom en sådan ståndpunkt skulle innebära
att det straffbara området för tryck- och yttrandefrihetsbrotten skulle vara större
än det är för brott som skall bedömas enligt BrB. 110 Förhållandet är dock något
svårförståeligt. Lagstiftaren har velat skapa ett straffansvar som är oberoende av en
sedvanlig uppsåtsbedömning, men som ändå skall hanteras på ett sådant sätt att
bedömningen blir densamma som enligt vanliga straffrättsliga regler. Axberger har
kallat denna strävan att lagstiftaren härigenom försökt skapa en tulipanaros. 111
Den sedvanliga uppsåtsbedömningen skall ersättas av en objektiviserad
bedömning som utgår ifrån alla de omständigheter som förelegat vid en skrifts
tillkomst. Hänsyn skall då tas till det uppsåt som kan anses ådagalagt genom
skriften och publiceringen. I fallet ovan föreligger en hitlerhälsning. Därigenom kan
skriften objektivt sett anses uttrycka missaktning mot folkgrupp, något som också
JK vidhåller i sitt beslut. Däremot skall inte den formellt ansvariges uppsåt bedömas
på vanligt sätt. Den subjektiva sidan skall istället grundas på en bedömning utifrån
106 Leijonhufvud & Wennberg, s 79 ff.
107 Se ovan 5.1, referat nr 3, dnr 3472-01-30.
108 8 kap 12 § TF.
109 Se ovan 4.3.1.3.
110 SOU 1947:60, s 156.
111 Axberger, s 98.