HATETS SPRÅK - Civil Rights Defenders
HATETS SPRÅK - Civil Rights Defenders
HATETS SPRÅK - Civil Rights Defenders
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
4.4.1.3 Anmälan och angivelse<br />
För vissa brott anges angivelse vara en förutsättning för att åklagare skall kunna<br />
väcka allmänt åtal. Detta innebär att målsäganden måste angiva brottet och på så vis<br />
aktivt medverka till att ett åtal kan utföras.<br />
I RB stadgas att om någon angivits för brott, och är fl era misstänkta för att ha<br />
varit delaktiga i brottet, så kan allmänt åtal äga rum mot dem alla. 88 Detta innebär<br />
att en angivelse är odelbar, det vill säga den som anger någon även anger alla andra<br />
som varit inblandade i ett eventuellt brott.<br />
Begreppet angivelse fi nns även i 23 kap RB, där det givits en något vidare<br />
tolkning. Angivelse skall jämställas med en anmälan till åklagare eller polis att brott<br />
begåtts. Detta innebär att en polisanmälan inte riktar sig mot enbart en person.<br />
Övriga inblandade kan också anses anmälda. Det kan rentav vara så att det vid en<br />
närmare undersökning framkommer att den som först anmälts är oskyldig och att<br />
någon annan skall betraktas som gärningsman.<br />
4.4.1.4 Övertagande av utredning och överprövning av<br />
beslut<br />
I RB fi nns regler om hur en utredning som utförs av en allmän åklagare kan<br />
övertas av antingen Riksåklagaren, överåklagare som är myndighetschef eller<br />
vice överåklagare. 89 Detta innebär att den överordnade åklagaren träder i den<br />
lägre åklagarens ställe och övertar ansvaret för antingen hela ärendet eller en viss<br />
uppgift. Rätten att överta en utredning kan användas bland annat för att undvika<br />
jävssituationer. Överprövning av en åklagares beslut grundar sig i dessa regler, men<br />
fi nns inte stadgad i lag. Istället har denna kontrollfunktion utvecklats i praxis och<br />
bygger på motivuttalanden. 90<br />
Ett överprövningsärende kan initieras på fl era olika sätt. Vanligast är att en<br />
brottsmisstänkt, tilltalad eller en målsägande begär att en lägre åklagares beslut<br />
skall överprövas. I allmänhet prövas dock inte sådana åklagarbeslut som kommer<br />
att prövas av domstol, till exempel en åklagares beslut att väcka åtal eller beslut om<br />
beslag. Vanligtvis överprövas åklagarbeslut endast av en högre åklagare, det vill säga<br />
beslut av en distriktsåklagare prövas av statsåklagare och detta beslut överprövas i<br />
allmänhet inte vidare. 91<br />
JK:s beslut kan dock inte övertas av annan eller överprövas. Detta innebär att ett<br />
beslut av JK inte kan ändras eller omprövas, oavsett dess materiella innehåll.<br />
88 20 kap 4 § 2 st RB.<br />
89 7 kap 5 § RB.<br />
90 Prop 1984/85:100, bil. 4, s. 69 f.<br />
91 Prop 2000/01:92, s 16.<br />
41