HATETS SPRÅK - Civil Rights Defenders

Den som främst hålls ansvarig för innehållet i till exempel en skrift är den som
står brottet närmast. Ansvaret är dock successivt. Detta innebär att om den som står
först i ansvarskedjan inte fi nns tillgänglig för att ställas till svars, faller hela ansvaret
över på näste man. Ansvarskedjan innehåller endast personer som haft möjlighet
att inse skriftens brottslighet och att förhindra dess tillkomst eller spridning.
Konstruktionens syfte är att förhindra att ansvar skall kunna drabba någon på ett
oberäkneligt sätt.
För periodiska skrifter ser ansvarskedjan ut som följer. 48 Främst är det utgivaren
som är ansvarig. Därmed utesluts meddelare och författare. Om inte utgivaren kan
ställas till svars, faller ansvaret över på ägaren av den periodiska skriften. Så blir
också fallet om utgivningsbevis saknas eller upphört att gälla. I tredje hand blir den
som tryckt skriften ansvarig och i sista hand den som sprider skriften.
För icke-periodiska skrifter ser ansvarskedjan något annorlunda ut. 49 Där är
normalt författaren i första hand ansvarig och i andra hand utgivaren. I tredje
hand läggs ansvaret på förläggaren, det vill säga den som bekostat tryckning och
utgivning. Finns ej förläggaren tillgänglig går ansvaret över på den som tryckt
och i sista hand på den som spritt skriften. I fråga om icke-periodiska skrifter
kan författare och utgivare välja att inte sätta ut sitt namn och på så vis undslippa
ansvar. Detta val är dock beroende av om förläggaren eller framställaren vill riskera
att bära ansvaret. Utspridare av skrifter – periodiska såväl som övriga – är allt
som oftast juridiska personer. Detta torde innebära att både enskilda och de som
är ansvariga för en organisation som spridit en skrift kan ställas till svars för ett
eventuellt tryck- eller yttrandefrihetsbrott.
Det successiva ansvaret fi nns även i YGL. 50 Där föreskrivs att en utgivare skall
fi nnas för ett radioprogram eller en teknisk upptagning och att denne är primärt
ansvarig. Utgivaren utses av den som bedriver sändningsverksamhet eller låter
framställa en teknisk upptagning. 51 För det fall utgivaren inte fi nns tillgänglig, skall
istället den som framställt radioprogrammet eller den tekniska upptagningen ställas
till svars. I sista hand faller ansvaret på den som låtit sprida upptagningen. I vissa
fall blir TF tillämplig på sådana tekniska upptagningar som avses i YGL. 52 Då gäller
naturligtvis också TF:s ansvarsregler.
För skrifter tryckta utomlands gäller i princip TF:s regler. 53 För periodisk skrift
som är tryckt utomlands och i huvudsak är avsedd att spridas utomlands behövs
inget utgivningsbevis för att TF:s regler skall bli tillämpliga. Ansvarigheten för dessa
skrifter utkrävs av den som låtit utlämna skriften för spridning i riket. Om denne är
okänd eller saknar hemvist i Sverige kan ansvaret utkrävas av utspridaren.
48 8 kap 1-4 §§ TF.
49 8 kap 5-9 §§ TF.
50 6 kap 2 § YGL.
51 4 kap YGL.
52 Se ovan 4.2.2.
53 13 kap TF.
35