HATETS SPRÅK - Civil Rights Defenders

Det andra beslutet löd: 128
”Vid min granskning har jag inte funnit anledning att anta att tryckfrihetsbrottet hets
mot folkgrupp har begåtts.”
Det tredje beslutet löd: 129
”I åklagarmyndighetens skrivelse till Justitiekanslern har angivits att fl ygbladen vid en
enkel undersökning synes vara framställda i tryckpress. Justitiekanslern har övervägt
att inhämta yttrande från Statens kriminaltekniska laboratorium i denna fråga, men
har stannat för att inte göra detta. Skälet till detta är att Justitiekanslern bedömer
att de aktuella fl ygbladen under alla förhållanden inte kan anses innefatta sådana
uttalanden som utgör hets mot folkgrupp i den mening som avses i tryckfrihetsförordningen.”
Angående de två första besluten har SHK kommit till slutsatsen att innehållet
inte alls är av sådan beskaffenhet att det direkt kan sägas falla utanför
brottsrubriceringen hets mot folkgrupp. Tvärtom är denna avvägning ytterst
komplicerad. Inom ramen för den ingående granskning som en domstolsprövning
erbjuder hade detta kunnat utrönas. Avseende det tredje beslutet är SHK av
uppfattningen att en förundersökning dels hade kunnat klargöra om fl ygbladet
föll inom JK:s kompetens och dels kunnat skapa ett större underlag för ett beslut i
åtalsfrågan.
I ett fjärde fall har SHK funnit JK:s motivering både kort och
uppseendeväckande. Beslutet avsåg uttalanden i en närradiosändning av stationen
Ranga-rang som enligt anmälaren var nedsättande för azerbajdzjaner: 130
”Enligt min mening är det förhållandet att någon mera allmänt intar en hatisk
attityd mot en folkgrupp inte jämställt med att hota eller uttrycka missaktning
för folkgrupp på det sätt som omfattas av brottet hets mot folkgrupp. Jag anser
därför att det inte fi nns anledning anta att något yttrandefrihetsbrott har begåtts.
Förundersökning skall därför inte inledas.”
Att någon mer allmänt intar en mer hatisk attityd mot en folkgrupp är enligt
SHK:s uppfattning en indikation på att hot eller missaktning skett på det sätt som
omfattas av straffbestämmelsen. Utan att ta del av det aktuella radioprogrammet
ansåg JK dock att det inte kunde antas att något yttrandefrihetsbrott begåtts.
Enligt vår uppfattning hade en förundersökning även i detta fall kunnat klarlägga
om innehållet i programmet utgjorde ett eventuellt brott och om ett åtal i
förlängningen hade varit aktuellt.
I fem av de fall SHK granskat har tidigare beslut av JK kommit att påverka
utgången på ett uppseendeväckande sätt. Det första exemplet rörde dels ett
klistermärke som påträffades i Brunfl o 1999 och som innehöll uttalanden
om invandrare och dels klistermärken som påträffats på en gymnasieskola i
128 Se ovan 5.1, referat nr 11, dnr 3144-00-30. Se bild s 24.
129 Se ovan 5.2, referat nr 20, dnr 1491-97-30.
130 Se ovan 5.2, referat nr 25, dnr 1448-98-31.
101