I framtidens skugga - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Förtroendet för staten
(terrorattacken i uSa) ökade förtroendet för regeringen med omkring 20 balansmåttsenheter.
Året därpå – 2002 – var det riksdagsval och då ökade förtroendet
ytterligare något. också valåret 2010 ökade förtroendet särskilt för regeringen och
riksdagen och 2011 har det fallit enligt vad som förväntades. men också ett annat
mönster framträder: förtroendet för de politiska institutionerna är större året efter
valet än året före. tendensen fanns även tidigare men har blivit starkare. möjligen
ligger förklaringen i att den positiva effekten av ett val håller i längre då förtroendet
för särskilt regering och riksdag ökar.
uppgången i förtroende för politik gäller också europaparlamentet och eukommissionen,
där förtroendebalansen från en mycket låg nivå vid mätningarnas
start 1998 (-40 respektive -42) har ökat till cirka -20. Som vi sett är den senare
siffran en nedgång i förhållande till 2010. en internationell institution som Fn
förefaller mindre berörd av den svenska politiska trenden men har liksom många
andra institutioner fått vidkännas en nedgång mellan 2010 och 2011.
Förtroendet för medieinstitutionerna har i jämförelse med de ekonomiska och
politiska institutionerna utvecklats mycket stabilt. radio-tv ligger förankrad på
drygt +40. För dagspressen är tendensen lite mer skiftande. under 1990-talet var
förtroendet för dagspressen klart på den positiva sidan av balanslinjen. Därefter
har tendensen vikit något och man ligger de senare åren på +-0 eller något lägre.
dimensioner i bedömningarna
i redovisningen av långtidstrenderna har vi i likhet med tidigare redovisningar, grupperat
de olika samhällsinstitutionerna efter typ. Vi vet från tidigare års analyser att
det finns relativt starka samband mellan hur olika institutioner bedöms. Politiska
institutioner värderas ofta på ett likartat sätt: människor som har högt förtroende för
regeringen har det ofta även för riksdagen liksom för de politiska partierna. överlag
finns det en stark positiv samvariation i förtroendebedömningarna: den som har stort
förtroende för en institution har stor sannolikhet att ha det också för andra och de
som har lägre förtroende för en har det som regel även för andra. Den genomsnittliga
korrelationen (Pearson’s r) ligger på drygt 0,30. Samma mönster framträder i 2011
års mätning. i motsats till tidigare år finns det inte något negativt samband; det i
de senaste undersökningarna noterade negativa sambandet mellan förtroendet för
regeringen och förtroendet för de fackliga organisationerna är 2011 ett svagt positivt
samband (r=0,01) och sambandet mellan förtroendet för storföretag och förtroendet
för de fackliga organisationerna är också positivt (r= 0,12). i övrigt är de positiva
sambanden relativt starka. De starkaste finner vi mellan eu-kommissionen och
europaparlamentet (r= 0,93; år 2009 0,93 och år 2010 0,92) och mellan regering
och riksdag (r= 0,66; 0,67 respektive 0,63).
Där korrelationerna mellan enskilda institutioner är stora kan vi utgå från att
bedömningen görs efter likartade kriterier. Det är bakgrunden till att vi på grundval
av varje års förtroendemätning studerar de interna sambandsmönstren genom en
137