I framtidens skugga - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Love Christensen och Sandra Engelbrecht
skiljelinjen mellan grupperna väger tyngre än heterogeniteten inom grupperna
Som vi formulerade inledningsvis så har syftet med detta kapitel varit att undersöka
om det faktiskt går en skiljelinje mellan insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion.
Resultatet av vår undersökning indikerar genomgående att denna
skiljelinje existerar och tydligt återspeglas i svensk arbetsmarknadsopinion.
Torben Iversen och David Soskice har tidigare argumenterat för att heterogeniteten
i gruppen outsiders är så stor att gruppen saknar gemensamma intressen. 51 Förslaget
om höjning av a-kassan illustrerar särskilt denna problematik, där gruppen outsiders,
vars intresse enligt teorin bör ligga i linje med en höjning av a-kassan, men där det
faktiska arbetsmarknadspolitiska tillståndet istället visar att stora delar av outsiders
inte alls drar nytta av a-kassans förmåner. Mot bakgrund av att outsiders är en starkt
heterogen grupp, och att våra resultat ändock visar ett signifikant samband mellan att
vara outsider och stödja förslaget om höjd ersättningsnivå, liksom att vara outsider
och stödja förslaget om lagstiftad heltid, så menar vi att detta ytterligare stärker stödet
för våra hypoteser och för insider-outsider-teorin som helhet och tydligt påvisar
förklaringspotentialen i att se arbetarklassen som uppdelad i insiders och outsiders.
arbetsmarknaden ut och in
Vi har i detta kapitel studerat en i vår mening central skiljelinje på den svenska
arbetsmarknaden. En arbetsmarknad där det tycks alltmer möjligt att dela in arbetskraften
i två läger: de på insidan och de på utsidan – de etablerade och de prekära.
I vår mening är teorin om insiders och outsiders viktig för att förstå den svenska
ekonomisk-politiska verkligheten, därför att teorin lyckas fånga upp och precisera
en tudelning som inte endast är analytisk utan faktisk, sprungen ur de objektiva
anställningsformerna på arbetsmarknaden. Verkligheten förekommer begreppet.
Motsättningarna mellan insiders och outsiders kan förstås som en funktion av
arbetslösheten. I takt med att arbetslösheten stiger skärps intressekonflikten mellan
grupperna. För insiders ökar de statliga utgifterna, för outsiders blir konkurrensen
om anställningarna än hårdare och chanserna att etablera sig på arbetsmarknaden
mindre. När Europa finner sig mitt i den kanske värsta ekonomiska krisen vi hittills
har upplevt, och när arbetslösheten stiger i takt med att åtstramningspolitiken
implementeras och budgetbalansen konsolideras som en väg ur recessionen, tyder
mycket på att motsättningarna mellan insiders och outsiders kommer att skärpas.
Eller möjligen är det så att vi, i skuggan av finanskrisen och de försök till nedmontering
av anställningsskydden som vi på avstånd kan iaktta i Spanien, Grekland
och Italien, är på väg mot en alltmer enhetlig arbetsmarknad, dominerad av en allt
större grupp outsiders.
240