I framtidens skugga - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion
att arbetsrätten utgör ett hinder för outsiders att ta sig in på arbetsmarknaden, att
den svenska arbetsrätten skapar en stelbent arbetsmarknadsreglering som försvårar
för företag att anställa och hämmar den svenska konkurrenskraften. 14 I linje med
denna uppfattning sprids bilden av att gruppen unga inom outsiders är speciellt
missgynnade av turordningsreglerna i den svenska arbetsrätten. I kontrast till denna
bild visar tidigare forskning istället att svaga turordningsregler ger arbetsgivare större
spelrum, och att detta är vad som i praktiken har skett under de senaste dryga 10 åren
på svensk arbetsmarknad. Enligt Catharina Calleman, forskare i rättsvetenskap, är
turordningsreglerna i praktiken nästintill upphävda, skyddslagstiftningen på svensk
arbetsmarknad har försvagats och rättspraxis går arbetsgivarnas yrkanden tillmötes. 15
De politiska partier som specifikt använder uttrycket ’mjuka upp arbetsrätten’ i
dagens samhällsdebatt är regeringspartierna Folkpartiet och Centerpartiet. De båda
partierna förespråkar ett avskaffande av de nuvarande turordningsreglerna, och
att dessa ersätts med turordningsregler som baseras på den enskildes kompetens
samt att dagens möjlighet att undanta upp till två personer i företag med mindre
än tio anställda ska utvidgas till att gälla samtliga anställda och samtliga företag. 16
Folkpartiet förespråkar också att företrädesrätten till återanställning för personer
som sagts upp på grund av arbetsbrist förkortas från nio till sex månader. 17 Värt att
notera är även att arbetsmarknadens parter i tjänstemannasektorn tenderar att röra
sig närmare varandra i frågan, i meningen att fackförbundet Unionen närmar sig
Svenskt Näringslivs ståndpunkt att turordningsreglerna bör styras utifrån kompetens
snarare än anställningstid. 18
Den samtida samhällsdebatten om arbetsrätt, och därmed vad respondenterna kan
antas tolka in i detta breda begrepp, innefattar även de så kallade ungdomsavtalen.
Som svar på ungdomsarbetslösheten som växande samhällsproblem vill Centerpartiet
införa ungdomsavtal som skapar särskilda förutsättningar och arbetsvillkor för
ungdomar i relation till den övriga arbetskraften. Ungdomsavtalen skulle innebära
en förändring av LAS som ”ger möjlighet för personer under 26 år att ingå frivilliga
ungdomsavtal med arbetsgivare under maximalt två år, att anställningen automatiskt
förlängs efter två år, och att personen som har ungdomsavtal ges förtursrätt till lediga
tjänster efter 12 månader”. 19 I syfte att skapa lägre lönekostnader för arbetsgivaren
så förespråkas en sänkning av arbetsgivaravgiften och lägre ingångslöner, vilket
förväntas skapa en reaktion som leder till att fler företag har råd att anställa unga. 20
Även Folkpartiet har uttryckt sitt stöd för ungdomsavtal med lägre ingångslöner
för unga personer i syfte att ”sänka trösklarna” in på arbetsmarknaden. 21 Kritik har
i detta sammanhang riktats mot risken att förvandla den unga arbetskraften till en
andra klassens arbetstagare som ej arbetar under samma villkor som den etablerade
arbetskraften. Detta skulle i sådana fall cementera den unga arbetskraften inom
gruppen outsiders.
Ser vi till trender i arbetsmarknadsopinion, så mättes förslaget om att mjuka upp
arbetsrätten för första gången i SOM-undersökningen 1996. År 1999 nådde stödet
för uppmjukning av arbetsrätten sin topp, där 48 procent ansåg att uppmjukning
229