I framtidens skugga - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Den sociala tilliten – håller vi på att tappa de unga?
senaste mätningen som utfördes under perioden 2004-2005 blir resultatet följande.
av de sammanlagt 79 801 personer som intervjuades i de 57 länder som ingick i
undersökningen svarade enbart 26 procent att de anser att man kan lita på de flesta
andra människor medan hela 74 procent uppgav att de ansåg att man kan inte vara
nog försiktig i sina kontakter med andra människor.
i ett globalt perspektiv är således hög mellanmänsklig tillit något tämligen sällsynt.
Lägst social tillit enligt denna undersökning återfinns i länder som turkiet
och rwanda (5 procent), Peru (6 procent) och Ghana (9 Procent). högst social
tillit enligt WVs återfinns i länder som Finland (59 procent), sverige (68 procent)
och norge (74 procent) (Medrano 2009). Den höga sociala tilliten i de nordiska
länderna har alltmer kommit att ses som en av dessa länders viktigaste tillgångar
och som en förklaring till deras kombination av högt ekonomiskt välstånd och en
jämförelsevis ambitiös välfärdspolitik.
en rad internationella studier har emellertid visat på sjunkande mellanmänskligt
förtroende, och att framförallt yngre generationer har klart lägre förtroende än äldre
(rahn and transue 1998). Vad som skapar mellanmänsklig tillit har diskuterats
genom åren, men en viktig förklaring har visat sig vara hur samhällets institutionella
uppbyggnad är utformad (kumlin and rothstein 2005; rothstein and Uslaner
2005). Medborgare i skandinaviska välfärdsstater har visat sig hys högre tilltro för
sina medmänniskor än i andra, i övrigt jämförbara länder, något som visat sig hänga
samman just med utformningen av välfärdstatens institutioner (rothstein 2003).
Den svenska välfärdsstaten har emellertid på många sätt och vis förändrats under
de senaste decennierna. inte minst har den svenska skolan varit omdebatterad och
kritiserad för att i allt ökad utsträckning reproducera ett samhälle baserat på uppdelning
i sociala klasser snarare än att kompensera för detta (almer 2012). sverige
har numera också en förhållandevis hög ungdomsarbetslöshet.
Grundläggande förhållningssätt såsom mellanmänskligt förtroende har i vissa
studier ansetts grundläggas i unga år genom socialisation och tidiga erfarenheter,
för att sedan bestå livet ut (Uslaner 2002). andra har visat på att det är individers
erfarenheter av rättvisa och hederliga samhällsinstitutioner som skapar social tillit
och för unga människor handlar detta i hög grad om hur man uppfattar skolan
som en samhällsinstitution (Dinesen 2010; Dinesen 2011). i båda fallen kan man
betrakta generationsskillnader i mellanmänskligt förtroende som ett orosmoln. Detta
innebär att varje generations mellanmänskliga förtroende präglats av det samhälle
i vilket de växt upp och socialiserats. Detta skulle då innebära att den utveckling
mot lägre grad av jämlikhet och lägre grad av generositet och universalism som vi
sett i sverige sedan mitten av 1990-talet i delar av den svenska välfärdspolitiken
skulle återspeglas i generationsskillnader mellan dem som föddes på 1980-talet eller
senare, och äldre generationer. Detta skulle i så fall tyda på att det är generationsspecifika
erfarenheter snarare än ungdom som ligger bakom det mellanmänskliga
förtroendet även i sverige.
541