I framtidens skugga - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Radio – kanaler, plattformar och förtroende
eftersom användningen av olika radiokanaler och plattformar för lyssnande är starkt
åldersrelaterat görs också en analys som kombinerar dessa faktorer. Det visar sig då
att förtroendebalansen för både sveriges radio och sverigesradio.se är hög bland såväl
ung som gammal bland de frekventa användarna av public service-kanalerna. Bland
mer sporadiska användare av P1, P3 och P4 är förtroendebalansen fortsatt hög för
sveriges radio bland de äldsta medan den är betydligt lägre bland personer yngre
än 30 år. För sverigesradio.se är inte åldersskillnaderna bland sporadiska lyssnare lika
stor. Analyserna av förtroende med hänsyn tagen till både kanalval och ålder måste
ses som tendenser då antalet svarande i vissa grupper är mycket lågt. slutsatsen blir
att förtroendet tycks vara kopplat till mediets etablering i medielandskapet i relation
till ålder, eller kanske snarare generation. mediestrukturen under de formativa åren
präglar i stor utsträckning vanor, men sannolikt också bedömning. Den här studien
kan emellertid inte ge svar på generationens betydelse för förtroendebedömningar.
från transistor till internet
sveriges radios kanaler har tappat publik över tid. Detsamma gäller de kommersiella
kanaler som mätts i undersökningen. Andelen frekventa lyssnare minskar långsamt.
Fortfarande når dock den största public service-kanalen – P4 – omkring tre fjärdedelar
av befolkningen någon gång under året. skillnaderna i publiksammansättning
framför allt med avseende på ålder kvarstår föga förvånande, public service har en
äldre publik, kommersiella kanaler en yngre. med tanke på den utveckling som
skett på radiosidan de senaste decennierna är det övergripande intrycket att radion
har en förhållandevis stabil publikutveckling.
radiolyssnandet i det som traditionellt var en radioapparat har minskat något de
senaste tre åren. istället sker en ökning av lyssnandet i dator och framför allt i mobil.
ökningen sker framför allt bland yngre. Det är svårt att utläsa av undersökningen
exakt vilka kanaler som tas in via dator och mobil. Där finns närmast en oändlig
tillgång av nationella och internationella kanaler och att mäta lyssnandet på dessa
på olika plattformar är en utmaning för publikforskningen.
Förtroendet för sveriges radio i mer traditionell form och på webben är högt.
Högre för det förra än för det senare. Vissa tydliga mönster kan utläsas av förtroendet.
Unga människor gör inte stor åtskillnad när de bedömer förtroende för de båda,
medan äldre gör en klar åtskillnad till fördel för sveriges radio. På samma sätt gör
lågutbildade en större åtskillnad än vad högutbildade gör, ett faktum som delvis
beror på att ålder och utbildningsnivå i den här undersökningen är starkt relaterade.
resultaten tyder på ett starkt varumärke för public service-företaget sveriges
radio – något som tycks vara orubbat även om det delvis sker ett plattformsbyte
mot webbpublicering och -mottagning. Unga orienterar sig mot både eter och webb
i det avseendet. Däremot tappar både public service och kommersiella kanaler publik
bland unga människor. Frågan för framtiden är om, och hur, denna publik orienterar
sig i det utbud som välkända radiodistributörer tillhandahåller relativt annat utbud
av tal och musik som finns tillgängligt via digital distribution.
421