I framtidens skugga - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Erika Alm och Anna Westerståhl
SoM-undersökningarna utgör är homosexuella och bisexuella kvinnor och män
de grupper som synliggörs. Detta är positivt av en rad anledningar.
För det första finns en omfattande internationell forskning kring hälsofrågor i
gruppen icke-heterosexuella och Folkhälsoinstitutets årliga undersökningar har, med
några undantag, sedan 2005 inkluderat bakgrundsfrågor om sexuell orientering
(även om termen som används är ”sexuell läggning”) (Livsvillkor och hälsa bland unga
homo- och bisexuella 2009). Den sammantagna bilden visar att icke-heterosexuell
orientering riskerar att försämra individens allmänna hälsoläge, välbefinnande och
självvärdering av hälsan. Detta är huvudsakligen uttryck för rådande heteronormer
och homofobi och kan betraktas som konsekvenser av så kallad minoritetsstress,
och man har därmed uppfattat det som ett folkhälsoproblem (Meyer 2003, Roth,
Boström & Nykvist 2006). Med ”heteronorm” avses en samhällelig, dominerande
norm som premierar heterosexualitet, tvåsamhet i relationer och en strikt tudelning
av kön i kvinna och man. Med ”homofobi” avses en ideologi eller medveten
värdering på individ- eller gruppnivå som ger uttryck för en starkt negativ syn på
icke-heterosexuella personer. Den stress som heteronormer och homofoba handlingar
kan innebära för homosexuella och bisexuella personer finns både som individuella
erfarenheter och som en medvetenhet inom gruppen och utgör negativa faktorer i
vetenskapliga minoritetsstress-modeller (Meyer 2003).
För det andra är den lagstiftning som missgynnar homosexuella och bisexuella vad
gäller samlevnad och möjligheten att skaffa barn under successiv förändring. Detta har
å ena sidan inneburit att homosexuella och bisexuella kan ingå äktenskap på samma
villkor som heterosexuella och skapar relationer och familjer som liknar traditionella
kärnfamiljer. Å andra sidan skapar gruppen också andra samlevnadsformer i t.ex.
så kallade regnbågsfamiljer och fyrklöversfamiljer med fler än två föräldrar eller i
andra konstellationer (www.rfsl.se/?p=5397). Det innebär att de flesta enkätundersökningar
på befolkningsnivå, som i sin frågestruktur bygger på heteronormativa
grundantaganden, inte fångar in dessa alternativa sociala omständigheter.
För det tredje är sexuell orientering en av sju diskrimineringsgrunder i svensk
lagstiftning och därför är frågor kring sexuell orientering även relevant i relation
till en vidare diskussion kring rättigheter och erkännande. Enligt FN:s världskonferens
för mänskliga rättigheter 1993 är mänskliga rättigheter både odelbara och
samverkande. En följd av detta är att om en rättighet kränks får det konsekvenser
för andra rättigheter. Ett av många exempel är att om en persons rätt till utbildning
kränks får det en negativ inverkan på individens möjlighet till politiskt deltagande då
detta förutsätter en viss kunskap om samhället och dess funktioner (United Nations
World conference on human Rights 1993). Vad gäller erkännande är synligheten
för homosexuella och bisexuella personer i tongivande enkätundersökningar ett
av många sätt att både demonstrera eventuella effekter av heteronormer och att
underlätta en integrering i samhället (Jag ska inte behöva outa mig varje gång jag har
ett samtal – utredningsuppdrag om bemötande av lhbtq-personer i VGR 2012)
558