I framtidens skugga - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion
anser att det är ett ganska bra förslag att mjuka upp arbetsrätten. Vi har här valt att
undersöka förändringarna i predicerade sannolikheter för att tycka att förslaget är
”ganska bra”, därför att förhållandevis få individer uppger extremvärdena mycket
bra respektive mycket dåligt, varför vi finner skattningen för att uppge förslaget
som ganska bra, mer realistiskt.
För förslaget att mjuka upp arbetsrätten framgår det av regressionsanalysen att
det finns en signifikant negativ effekt av att tillhöra gruppen insiders. Koefficienten
för outsidervariabeln kan inte signifikant skiljas från noll, men visar trots det ett
positivt värde vilket välvilligt kan tolkas som en möjlig indikation om att outsiders
är mer positivt inställda till förslaget. Följaktligen kan konstateras att vår hypotes
står sig väl även när vi kontrollerar för andra faktorer.
Vår andra hypotes gällde förslaget att höja ersättningsnivåerna i a-kassan. Här finner
vi ingen signifikant effekt av att vara insider, men däremot en signifikant effekt av
att tillhöra gruppen outsiders. Outsiders är således mer positiva till att höja ersättningsnivåerna
i a-kassan, medan det varken går att urskilja en positiv eller negativ
effekt hos insiders. Följaktligen konstaterar vi ett visst stöd för vår andra hypotes.
Den sista hypotesen som berör förslaget att lagstifta om rätt till heltid för deltidsanställda
behandlas inte i själva kärnteorin utan utgör en vidareutveckling av det
teoretiska ramverket. Även här får hypotesen stöd: det finns en signifikant positiv
effekt av att vara outsider men ingen signifikant effekt av att vara insider, vilket stämmer
precis med den teoretiska förutsägelsen. Trots den närliggande mothypotesen
att vissa outsiders riskerar att förlora sin deltid medan andra får heltidsanställning
så uppvisar förslaget stöd inom gruppen outsiders. Kanske väger möjligheten till en
mer attraktiv anställningsform och arbetsvillkor tyngre än rädslan att förlora den
anställning som man tvingats till i brist på anständigare alternativ.
Vi ser även att alla tre förslag präglas av en hög grad av politisk polarisering, där
ideologisk vänster-höger-placering har en stark effekt på de tre beroende variabler.
Men även variabler som oro för arbetslöshet, utbildning, ålder, fack- och a-kassemedlemskap
samt kön ger utslag. Alla dessa variabler har gemensamt att de påverkar
eller fångar upp vilken ställning individen har på arbetsmarknaden. Oro för arbetslöshet
är intimt sammanbunden med risken att drabbas av arbetslöshet, ålder är relaterat
till etablering på arbetsmarknaden, utbildning påverkar individens konkurrenskraft,
fack- och a-kassemedlemskap berör direkt fackens förhandlingsposition gentemot
arbetsgivarna och kvinnor är överrepresenterade i deltidsanställningar. Trots att ideologi
har en mycket stark effekt på ens inställning till dessa arbetsmarknadspolitiska
förslag, är de inte ensamt avgörande. Det är inte endast ideologin som avgör hur vi
ställer oss till dessa förslag, utan även vår ställning på arbetsmarknaden.
239