I framtidens skugga - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Mikael Persson
prövas empiriskt. Är det så att effekten av utbildning medieras via sociala nätverk
eller har utbildning en egen direkt effekt?
Tidigare studier av sorteringsmodellen har testat modellen genom att undersöka
om effekten av en individs utbildning skiljer sig åt i kontexter där omgivningen
har högre respektive lägre utbildning (Campbell 2009; nie, Junn och stehlik-Barry
1996; Tenn 2005, Helliwell and Putnam 2007). Däremot har tidigare forskning
sällan prövat om den kausala kedjan som sorteringsmodellen pekar ut stämmer; det
vill säga om effekten av utbildning på politiskt deltagande verkligen medieras via
social nätverksposition. Den huvudsakliga anledningen till detta är troligen bristen
på tillförlitlig data om individers sociala nätverk. Den enda studie som hittills testat
hela sambandet är nie, Junn och stehlik-Barrys studie från 1996. Deras resultat
pekar på att sociala nätverk medierar majoriteten av sambandet mellan utbildning
och politiskt deltagande. Deras analyser är dock problematiska av flera skäl. För
det första använder de en relativt enkel statiskt metod (stiganalys) som inte ger
information om huruvida det kausala flödet är statistiskt signifikant. För det andra
är de nätverk som undersöks kontakter till personer som arbetar med politiker och
media, en typ av nätverk som i själva verket mycket väl kan vara en konsekvens av
politiskt engagemang och inte en orsak till politiskt detsamma. Det här ett svårlösligt
metodologiskt problem, men ett bredare och bättre mått på sociala nätverk skulle
göra problemet mindre.
ett empiriskt test av sorteringsmodellen i sverige
Tidigare studier av sorteringsmodellen har i första hand gjorts i Usa. 1 sverige torde
dock utgöra ett svårare test på grund av flera faktorer. Det finns alltså skäl att tro att
det kausala sambandet mellan utbildning och deltagande via social nätverksposition
är starkare i Usa än i sverige. För det första utgör arbetarrörelsen en alternativ väg
till politiska uppdrag i sverige. någon direkt motsvarighet finns inte i Usa. För det
andra är ojämlikheten, och därmed distansen mellan sociala nätverk större i Usa,
samtidigt är den sociala mobiliteten lägre. allt annat lika tycks det alltså i sverige
finnas större utrymme för avvikelser från den kausala kedja som sorteringsmodellen
pekar ut. För det tredje har det svenska utbildningssystemet utformats med
den uttalade ambitionen att öka social mobilitet och att dana alla unga till goda
medborgare. om modellen visar sig stämma i sverige så stärks tilltron till att den
stämmer även i andra mindre gynnsamma fall.
analyserna i det här kapitlet baseras på soM-undersökningarna från 2001 och
2011. i 2001 års enkät inkluderas för första gången ett unikt frågebatteri angående
relationer till individer med olika yrkestillhörighet. listan över yrkesgrupper omfattar
yrkeskategorier så som polis, professor, journalist, doktor, etc. i analyserna på
2001 års data används 20 indikatorer för att skapa en latent variabel i en strukturell
ekvationsmodell. Frågorna har en slagsida åt högstatusyrkesgrupper vilket är i linje
72