I framtidens skugga - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken
Istället för två separata mått på programpreferenser presenterar tabell 3 resultat baserat
på det sammanslagna måttet relativ underhållningspreferens, som alltså fångar intresset
för underhållningsprogram i förhållande till intresset för informationsprogram. I
övrigt är regressionsanalyserna identiska med de som redovisades i tabell 2. Resultaten
bekräftar de tidigare slutsatserna. När den relativa underhållningspreferensen ökar
minskar tittandet på SVt:s nyhetssändningar medan tittandet för nyhetssändningarna
i tV4 ökar (modell 1). Storleken på dessa effekter minskar något när vi kontrollerar
för övriga faktorer, men mönstret är fortfarande detsamma (modell 2).
Resultaten är intressanta i flera avseenden. För det första visar resultaten att programpreferenser
spelar roll för svenskarnas tv-nyhetskonsumtion, men att dessa effekter
skiljer sig för nyhetssändningar i Sveriges television och tV4. För det andra håller
dessa effekter även vid relativt tuffa kontroller för en rad bakgrundsfaktorer. För
det tredje visar dessa analyser att programpreferenser har effekter på nyhetskonsumtion
utöver de som fångas av ett allmänt intresse för politik. en stark preferens för
informationsprogram ökar exponering för SVt:s nyhetssändningar oavsett politiskt
intresse, och framför allt kan en stark underhållningspreferens kompensera för ett
begränsat politiskt intresse genom att öka exponering för nyhetssändningar i tV4.
det förändrade medielandskapet och svenskarnas tv-nyhetskonsumtion
Att de senaste decenniernas omfattande förändringar på mediemarknaden har lett
till en viktig diskussion om konsekvenserna för demokratins sätt att fungera, informationsspridning
och opinionsbildning är inte konstigt. dagens medborgare har
fler möjligheter att välja bland kanaler och medieinnehåll än någonsin. Att sådana
förändringar påverkar människors sätt att söka och ta del av information är mycket
sannolikt (Bennett & Iyengar, 2008; Stroud, 2011). en av huvudfrågorna i denna
diskussion handlar om i vilken utsträckning de ökade möjligheterna att välja i det
enorma medieutbudet vidgar informationsklyftor mellan de som är motiverade att
ta del av nyheter om politik och samhälle och de som främst söker andra typer av
medieinnehåll. medan amerikansk forskning pekar på en långsiktig sådan trend
(Prior, 2007; Stroud, 2011), tyder flera saker på att tendensen inte är lika stark
i Sverige och andra euroepiska länder (Aalberg et al., 2010; Curran et al., 2009;
Iyengar et al., 2010).
Resultaten som redovisats i det här kapitlet visar exempelvis att personliga
programpreferenser visserligen spelar roll för människors tv-nyhetskonsumtion,
men det finns få tecken på en ökad fragmentering av nyhetspubliken baserat på
preferenser för informations- och underhållningsprogram. Nyhetssändningarna i
Sveriges television och tV4 lockar i stora drag en lika stor andel tittare med stark
relativ underhållningspreferens i dag som för elva år sedan. därutöver visade sig
båda typer av programpreferenser öka exponeringen för tv-nyheter. medan en
starkare informationspreferens ökar exponeringen för nyhetssändningar i Sveriges
409