I framtidens skugga - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Adam Shehata
ett något större intresse för underhållningsprogram än andra åldersgrupper. det
tycks också finnas ett samband mellan programpreferenser och utbildning, där
högre utbildning är relaterat till lägre underhållningsintresse men, framför allt, ett
starkare intresse för informationsprogram. ett tydligt samband finns även mellan
politiskt intresse och preferens för informationsprogram.
den sista kolumnen i tabell 1 redovisar det sammanslagna måttet relativ underhållningspreferens
(RUP), vilket mäter människors relativa intresse för underhållning
i förhållande till intresset för informations- och faktaprogram. 2 höga värden på den
elvagradiga skalan representerar kombinationen stark underhållnings- och svag informationspreferens.
Omvänt har personer med starkt intresse för informationsprogram
och svagt intresse för underhållning låga värden på RUP-skalan. en starkare relativ
underhållningspreferens finns bland kvinnor, yngre svenskar, personer med lägre
utbildning samt hos grupper med svagare intresse för politik. Storstadsbor visar sig
också ha en något lägre relativ underhållningspreferens än boende i övriga landet.
den underhållningsintresserade nyhetspubliken
den huvudsakliga hypotesen baserad på amerikansk forskning handlar dock om hur
sambandet mellan programpreferenser och faktisk tv-nyhetskonsumtion förändrats
över tid. I takt med att medielandskapet förändrats och medborgarnas möjligheter att
anpassa sitt tv-tittande efter personliga preferenser och intressen ökat, skapas också
möjligheter för de som framför allt föredrar underhållning att välja bort nyheter om
samhälle och politik. en möjlig konsekvens är att tv-nyhetssändningarna i allt större
utsträckning lockar de som framför allt är intresserade av politik och samhällsfrågor,
medan medborgare med stark underhållningspreferens söker sig till andra kanaler.
I den internationella forskningen talas det om att storleken på den icke-motiverade
tv-nyhetspubliken – dvs. andelen medborgare som regelbundet följer nyhetssändningarna
trots att de främst är intresserade av andra typer av innehåll – har sjunkit
i takt med att utbudet av nischade kanaler ökat (Robinson, 1976: Prior, 2007). Ur
ett svenskt perspektiv har Kent Asp tidigare visat att det finns en stark överensstämmelse
mellan svenskarnas programpreferenser och innehållsprofilerna i de tv-kanaler
de väljer att titta på (Asp, 2001), vilket indikerar att människor i stor utsträckning
matchar sina intressen med faktisk tv-konsumtion (se även Ohlsson, 1989 för en
närmare analys av sambandet mellan medieutbud och nyhetskonsumtion).
eftersom frågorna om svenskarnas preferenser för olika programinnehåll har funnits
med i flera enkätformulär sedan SOm-undersökningen år 2000, öppnas möjligheten
att studera dessa frågor i ett svenskt sammanhang. Figur 1 visar andelen svenskar med
en stark relativ underhållningspreferens som tar del av nyhetssändningar i Sveriges
television (Aktuellt eller Rapport) och tV4 (Nyheterna) minst fem dagar i veckan.
Siffrorna är baserade på svarspersoner med värdet 6 eller högre på den elvagradiga
RUP-skalan, vilket motsvarar personer som föredrar underhållningsprogram framför
informationsprogram. två resultat är särskilt intressanta. För det första är det
404