I framtidens skugga - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion
InsIders och outsIders I svensk
arbetsmarknadsopInIon
LOVE CHRISTENSEN OCH SANDRA ENGELBRECHT
A tt påstå att de socialdemokratiska rörelserna i Europa historiskt har stått på
arbetarklassens 1 sida gentemot kapitalägarnas intressen är föga kontroversiellt.
Tillsammans med fackföreningarna skulle Socialdemokraterna, med Brantings ord,
”gå hand i hand och gemensamt arbeta för det stora målet: arbetarklassens fullständiga
frigörelse.” 2 Huruvida Brantings mål infriats låter vi vara osagt, men bilden
av socialdemokratin 3 som försvarare av arbetarklassens gemensamma intressen har
länge dominerat inom både forskningen och politiken.
På senare tid har dock invändningar mot arbetarklassen som en homogen aktör
rests, framförallt från det politisk-ekonomiska fältet. 4 Statsvetaren David Rueda
argumenterar för att arbetarklassen inte skall förstås som en aktör med uniforma
intressen. Istället kan arbetarklassen sedan 1970-talet delas upp i två grupper som
emellanåt haft divergerande intressen: insiders och outsiders. 5 Den huvudsakliga skillnaden
består i den asymmetriska risken att bli arbetslös: insiders åtnjuter i mycket
högre utsträckning arbetsmarknadslagstiftning som skyddar dem från arbetslöshet,
samtidigt som denna lagstiftning kan sägas försvåra outsiders etablering på arbetsmarknaden.
Enligt teorin antas denna intressekonflikt grupperna emellan påverka
gruppernas inställning till olika arbetsmarknadspolitiska förslag. Det är denna
förmodade skillnad som vi ämnar undersöka i detta kapitel.
Rueda (2005) och Lindvall & Rueda (2011) har tidigare studerat hur socialdemokratisk
val- och policystrategi samt valutgångar i Sverige kan förklaras med hjälp
av insider-outsider-distinktionen. Lindvall, Martinsson och Oscarsson (opublicerat
manuskript) använder teorin för att studera ekonomisk röstning och väljargruppsheterogenitet,
och hur detta påverkar skillnader i utfall mellan två svenska val i
efterdyningarna av ekonomiska kriser. 6 Den enda studie som specifikt har undersökt
skillnader i politiska preferenser mellan insiders och outsiders är en tidig studie av
Lindvall (2003), som sammankopplade dessa med partipreferenser hos insiders och
outsiders. 7 Det har emellertid i Sverige inte genomförts någon statistiskt teoriprövande
studie där faktiska skillnader i opinioner mellan insiders och outsiders har stått i
fokus. 8 Dessa skillnader har i stället ofta antagits existera och implicit modellerats i
form av den beroende variabeln partival, där åsiktsskillnaderna grupperna emellan
och partiernas policyutbud påverkar vilket parti man väljer att lägga sin röst på. 9
Syftet med detta kapitel är att undersöka om det, som teorin förutsäger, faktiskt
går en skiljelinje mellan insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion. Denna
Christensen, L & Engelbrecht, S (2012) Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion i Lennart Weibull,
Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) I framtidens skugga. Göteborgs universitet: SOM-institutet.
227