I framtidens skugga - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Innanförskap och utanförskap som politisk skiljelinje
Figur 5 Andel som uppgett moderaterna som bästa parti bland
förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande (studerande och
pensionärer ej inkluderade) 1988-2011
45%
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Källa: Riks-SOM-undersökningarna 1988-2011.
förvärvsarbete ej förvärvsarbete
socialdemokraterna har under i princip hela perioden haft ett något starkare stöd
bland dem utanför arbetsmarknaden än bland de förvärvsarbetande, med minst
skillnad i partisympati mellan de båda grupperna under perioden 1995-2005,
då skillnaderna var mindre än 10 procentenheter. Från och med 2006 har dock
skillnaden i andelen som uppgett socialdemokraterna som bästa parti ökat, och år
2011 var den 16 procentenheter. allra största skillnaden var år 2007 då skillnaden
var hela 23 procentenheter.
Moderaterna har å andra sidan under hela perioden haft ett starkare stöd bland
förvärvsarbetande än bland dem utanför arbetsmarknaden. Under ganska många år
höll sig denna skillnad omkring 10 procentenheter, och visade en klar minskning
under början av 2000-talet. År 2002 var skillnaden i andelen m-sympatisörer mellan
dem ”innanför” och ”utanför” arbetsmarknadens gränser endast 3 procentenheter.
Under senare år har dock skillnaden ökat obetydligt, och sedan 2009 har den överskridit
20 procentenheter.
Vi ser alltså en polarisering under de senaste åren, där relationen till arbetsmarknaden
förefaller öka och innebära att de ”utanför” arbetsmarknaden i allt högre grad
söker sig till socialdemokraterna medan de ”innanför” arbetsmarknadens gränser
i allt högre grad söker sig till moderaterna. Men det är väl känt sedan tidigare att
social position spelar roll för partisympati i sverige – inte minst klassposition och
utbildning. i tabell 2 nedan presenteras därför resultaten från en rad logistiska regressioner
där effekten av relation till arbetsmarknaden kontrolleras för klassposition
och utbildning på motsvarande sätt som i tabell 2.
221