I framtidens skugga - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Värderingsförändringar i Sverige 1988-2011
Värderingsförändringar
i sVerige 1988-2011
Henrik OscarssOn
Politiska preferenser har sin grund i djupt liggande övertygelser och trosföreställningar
(rokeach 1973; van Deth & scarbrough 1995). Människors värderingar
står för stabilitet och oföränderlighet i en tid då opinionsförändringar ibland kan
uppfattas som snabba och nyckfulla. Beständiga och varaktiga grundläggande
värden är orienteringar som förändras långsamt – ofta inte med mindre än att äldre
generationer byts ut mot nya – och ger stadga åt människors åsikter och attityder.
Dessa predispositioner spelar en fundamental roll i alla delar av en opinionsbildningsprocess
(Zaller 1992).
sOM-institutets kartläggning av utvecklingen av svenska folkets grundläggande
värderingar sträcker sig tillbaka till 1980-talet. Mätningarna bygger på Milton
rokeachs (1973) teori om mänskliga värden. rokeach urskilde 18 terminala och
18 instrumentella värden som han betraktade som universella och allmängiltiga
för mänskligheten. De terminala värdena refererar till önskvärda existentiella mål
(end-states of existence), såsom till exempel frihet, lycka, vänskap, inre harmoni och
självförverkligande. De instrumentella värdena refererar till önskvärda sätt att uppträda
(modes of conduct), som till exempel artig, modig, intellektuell och kärleksfull
(Bennulf & Oscarsson 1996). sOM-institutet valde tidigt att begränsa sig till en
kartläggning av rokeachs terminala värden.
i den svenska versionen rymmer rokeachs frågebatteri tjugosex värden som
respondenterna får bedöma efter en femgradig skala från ”mycket viktigt” till ”inte
alls viktigt”. Frågeformuleringen är ”Hur viktigt är följande saker för dig?”. sOMinstitutet
valde att till skillnad från rokeach använda en graderingsteknik som innebär
att svarspersonerna tar ställning till ett värde i taget. De ges alltså ingen möjlighet
att väga olika värden mot varandra. eftersom många värden uppfattas som mycket
viktiga finns den huvudsakliga variationen i svaren mellan svarsalternativen ”mycket
viktigt” och ”ganska viktigt” (alwin & krosnick 1985; Bennulf 1994).
Värdefulla svenskar
Lärdomarna från tidigare analyser av värderingsförskjutningar har varit att värderingar
är mycket stabila och att värderingsförändringar går mycket långsamt. Och så
ska det ju vara. Det hade varit svårt att hävda att vi mäter grundläggande värderingar
om det vore stora fluktuationer. analyser av värderingsförändringar bör främst
användas till de breda penseldragen när samhällsvetare beskriver den generella
Oscarsson, H (2012) Värderingsförändringar i Sverige 1988-2011 i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson
& Annika Bergström (red) I framtidens skugga. Göteborgs universitet: SOM-institutet.
527