I framtidens skugga - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Gabriella Sandstig och Ylva Norén Bretzer
Vad förklarar förtroendet för rättsväsendets samhällsinstitutioner?
en av de mest centrala förklaringsfaktorerna inom forskningen om institutionellt
förtroende är betydelsen av mellanmänsklig tillit. Statsvetaren robert Putnam var
en av de tidiga forskarna som påpekade den här typen av samband, vilket sedan
har fastställts av den internationella forskningen (Putnam, 1993; lin, 2001). ett
viktigt framsteg är senare forskningsresultat som pekar på att det kausala sambandet
är omvänt: fungerande institutioner genererar tillit i samhället (rothstein, 2011).
oavsett den kausala riktningen, som inte närmare utreds här, bekräftas här den
numera överväldigande mängden forskning som fastställer betydelse av tillit mellan
människor och förtroende för institutioner, där förtroendet för polisen är ett exempel
på sådant institutionsförtroende. 5
vi vet generellt att förtroendet för rättsväsendet ligger högre i de skandinaviska
länderna jämfört med i europa, vilket kan förstås utifrån att vi har en relativt stor
omfördelning av välfärd i samhället. Kääriäinen visar till exempel att i europeiska
länder med svagare välfärdssystem där, så läggs betydligt mer omfattande resurser på
”lag och ordning”, medan länder med ett mer omfattade välfärdssystem inte lägger
motsvarande resurser på denna sektor (Kääriäinen, 2007:416). en tänkbar tolkning
av detta är att social grundtrygghet leder till ett mindre konfliktfyllt samhälle,
mer tillit och ökad lycka, i linje med annan aktuell debatt som förs (Wilkinson &
Picket, 2011; human development report 2011). Förtroendet för rättsväsendet
i Sverige ligger enligt eurobarometern ’medelhögt’ där exempelvis förtroendet för
polisen ligger högre i Finland och danmark, medan länder som Frankrike, Spanien,
Portugal och baltikum ligger betydligt lägre.
vi kommer nu att fördjupa ett antal analyser för polisen, domstolarna och Säpo:
främst med syfte att undersöka hur inflytelserika faktorer som är kända sedan tidigare
beter sig över tid. det handlar i stort om bakrundsindikatorer som ålder, utbildning
och mellanmänsklig tillit samt demokratindikatorer som politiskt intresse, nöjdhet
med demokratin men också individens subjektiva skattning av ideologisk placering
på en vänster­högerskala.
i och med att SoM­institutet numera har möjlighet att samla alla sina tidigare
undersökningar i en och samma datamängd, är det av intresse dels att kunna
redovisade den sammanslagna datamängden (kontinuitetsdatafilen bestående av
alla svarspersoner som har deltagit i någon nationell SoM­undersökning), dels att
kunna göra några nedslag enstaka år.
Förklaringsfaktorerna i de tre modellerna utgörs av de vanliga hypoteser som
brukar prövas i dessa sammanhang, och de allra flesta visar sig vara signifikanta. vi
kommer här dock att endast lyfta de huvudsakliga och mest intressanta sambanden.
avseende polisen vet vi till exempel att utsattheten för våldsbrott eller att uppfattningen
att lag och ordning är en viktig samhällsfråga också har en stor självständig
effekt på förtroendet för polisen (Kääriäinen, 2007; Sandstig, 2007) men analysen
ovan omfattar endast sådana faktorer som vi har haft möjlighet att analysera under
150