I framtidens skugga - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Gabriella Sandstig och Ylva Norén Bretzer
en sammanhängande period av år. nedan analyseras de huvudsakliga likheterna i
vad som kan förklara förtroendet för de tre samhällsinstitutionerna för att därefter
närmare skärskåda olikheterna.
Likheter och skillnader i förklaringar till förtroendet för rättsväsendet
om vi inleder med att granska likheter och skillnader i förklaringarna till förtroendet
för polisen, domstolarna och Säpo 2011, är den främsta likheten att den
demokratiska faktorn, nöjd med demokratin, har den största självständiga effekten
på förtroendet för rättsväsendets institutioner, oavsett institution (tabell 1). Ju mer
nöjda medborgarna är med demokratin i Sverige, desto högre förtroende har de
för polisen, domstolarna och Säpo. om svarspersoner är missnöjda med demokratin,
ökar det sannolikheten betydligt för att de även kommer att ha mycket litet
förtroende för rättsväsendet i alla tre avseenden. en annan övergripande likhet är
att bakrundsfaktorerna kön, ålder och utbildning tillika demokratifaktorn politiskt
intresse, självständigt förklarar förhållandevis lite. Kvinnor har omkring 4 procents
högre förtroende för polisen eller för Säpo, jämfört med män. detta samband är
inte alls lika tydligt då det gäller förtroendet för domstolarna, där könskillnaden
halveras eller är nästan obefintlig.
de som generellt anser att man kan lita på andra människor tenderar också att ha
högre förtroende för både polisen och domstolarna, medan motsvarande effekt inte
i samma utstäckning tycks finnas vad gäller förtroendet för Säpo. effekten av tillit är
16 respektive 17 procent (polisen respektive domstolarna), medan den endast är 8
procent vad gäller förtroendet för Säpo. Även egenskattad ideologisk orienteringen
åt höger medför ett högre förtroende för rättsväsendets institutioner, men här är
skillnaderna omvända: de som skattar att de befinner sig klart till höger hyser ett
högre förtroende för Säpo (omkring 12 procent) jämfört med de som skattar att de
befinner sig klart till vänster. Motsvarande effekt är endast omkring 3 procent med
avseende på domstolarna eller polisen. varför det förhåller sig på detta sätt är svårt
att svara på. det är troligare att medborgarna i sin vardag har kommit i kontakt
med polisen eller domstolarna än Säpo och kan till följd av denna erfarenhet vara
mer eller mindre välvilligt inställd. att tillit endast har halverad förklaringskraft i
relation till Säpo jämfört med förtroendet för polisen eller domstolarna bör betraktas
som ett mycket värdefullt resultat, däremot kan vi så här långt endast spekulera
kring orsaken. att ha tillit till andra människor samt att vara politiskt intresserad
kan därmed sägas ha oklara effekter då det gäller förtroende för rättsväsendet i dessa
tre olika avseenden.
det finns också små skillnader i riktningen och nivån på sambanden mellan
förtroendet för rättsväsendets institutioner och ålder, utbildningsnivå samt graden
av politiskt intresse. det är här främst de yngre som har högre förtroende för domstolarna
och Säpo, medan sådant samband saknas för polisen (i den sammanslagna
152