I framtidens skugga - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Lars Höglund
i början av 2000-talet. Årets siffra innebär dock ingen stor förändring jämfört med
2010, men är ändå de lägsta besökstal vi uppmätt i SOM-undersökningen hittills.
Bibliotek kan knappast diskuteras utan att man också berör läsandet. Förmågan att
läsa olika typer av texter är fundamental för möjligheterna till personlig utveckling,
utbildning och i de flesta verksamheter. Att stimulera barnens läslust är en viktig
uppgift inte bara för skolan och barnens föräldrar utan också för biblioteken, där
utlånen av barnböcker ligger högt och stabilt. Barns och ungdomars läsförmåga
är viktig också för samhället i stort. Sveriges sjunkande resultat i internationella
jämförande mätningar aktualiserar frågor om hur läsförmågan kan stärkas (SOU
2012:10).
Denna artikel söker belysa några av bibliotekens kärnuppgifter och attityder till
biblioteken med hjälp av den senaste SOM-undersökningen, men diskuterar också
alternativa vägar till information och nya digitala tjänster som sociala medier och
e-böcker. Figur 1 visar översiktligt de senaste 17 årens utveckling när det gäller
frågorna om biblioteksbesök, bokläsning och internetanvändning.
Figur 1 Biblioteksbesök år och kvartal eller oftare samt bokläsning och
internetanvändning någon gång per år eller oftare 1995-2010
(procent)
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Kommentar: Undersökningen har utökats över tid. Trenderna bygger på frågor i medieformuläret
i första hand. Internetanvändning år 2011 bygger på 3 parallella urval, n=4500, frågan om läst bok
på data från R1 och R2 n=3020 och frågan om bibliotek på data från R2, n= 1525.
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1995-2011.
322
64 66 65 65 66
42 43 41 41 42
Internet
år el oftare
69 71
44 44
Läst bok år el. oftare
60 62 62 60 57
53 55 Bibliotek år el oftare
50
46 44
36 37 40 36 37 33 36 33 28 26
Bibliotek
kvartal el. oftare
88
83