I framtidens skugga - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Radio – kanaler, plattformar och förtroende
Radio – kanaleR, plattfoRmaR
och föRtRoende
AnnikA Bergström
m assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt
vad det innebär av interaktivitet, deltagande, delande och anpassningsmöjligheter
till egna intressen. traditionell form och innehåll flyttar ut till nya plattformar
samtidigt som nya mönster formas i dessa. Public service-medier och kommersiella
har existerat, och existerar fortfarande, sida vid sida. ny teknologi förskjuter emellertid
styrkeförhållandet mellan traditionella och nya aktörer (Lund m.fl, 2009).
Det är viktigt att poängtera att de nya aktörerna inte bara utgör traditionell radio i
nya kanaler utan också andra distributörer av tal och musik som finns i den struktur
som nätet utgör. radion har till exempel fått konkurrens av musiktjänsten spotify.
rogers (1995) diskuterar olika aspekter som påverkar hur innovationer blir mer
eller mindre konkurrenskraftiga. radiomediet kvalar in på flera av dessa punkter:
innovationens relativa fördelar för publiken – radio har varit portabel sedan mitten
av förra seklet då transistorn gjorde sitt intåg. med mobiltelefonen och digitala
överföringar kan publiken nå ett stort antal kanaler var som helst och när som
helst. innovationer som är kompatibla med föregångare har också, enligt rogers,
en fördel vid etableringen och radion har egentligen inte förändrats i grunden med
övergången till digitala plattformar. tal och musik strömmar ur apparater. rogers
pekar också på betydelsen av möjligheten att prova det nya, och ingenting har varit
enklare än att lyssna på radio på webben eller via tillämpningsprogram – så kallade
appar – i mobilen.
Förutom dessa sociala och kulturella betingelser är naturligtvis tekniska aspekter
av betydelse för radiolyssnandet. en radioapparat på 1930-talet krävde sin tekniska
kompetens, en modern transistorradio gör inte det. Däremot kräver lyssnandet via
digitala plattformar tillgång och grundläggande handhavandekompetens. Även om
många anslutit sig till den digitala världen kvarstår skillnader och det är framför allt
äldre människor som står utanför denna (se Bergströms och Wadbrings kapitel om
den nya tekniken i föreliggande volym).
radiolyssnandet generellt sett är utbrett i den svenska befolkningen. Omkring 70
procent lyssnar på radio en genomsnittlig dag (nordicom-sveriges mediebarometer
2010). över tid visar mediebarometern att lyssnandet har sjunkit något och att radio
är det tredje mest utbredda mediet efter tv och dagstidningar. Även om vi kan tillgå
radio via nya plattformar kvarstår den skillnad som traditionellt brukar göras mellan
public service-radio å ena sidan och privat lokalradio å den andra (jfr Bjur, 2011).
Bergström, A (2012) Radio – kanaler, plattformar och förtroende i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson
& Annika Bergström (red) I framtidens skugga. Göteborgs universitet: SOM-institutet.
413