I framtidens skugga - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Love Christensen och Sandra Engelbrecht
förmodade skillnad kommer att undersökas för tre förslag som rör arbetsmarknadspolitiken:
uppmjukning av arbetsrätten, höjning av a-kassan och lagstiftad rätt till
heltid för deltidsanställda. Om det inte existerar en sådan skillnad, och givet att
Sverige betraktas som ett kritiskt fall vilket Lindvall och Rueda argumenterar för,
samt att arbetsmarknaden och arbetsmarknadspolitik kan ses som det område där
intressekonflikten kommer till direkt uttryck, reses ett antal frågor om förklaringspotentialen
hos insider-outsider-distinktionen.
Att insider – outsider-effekter tidigare har ansetts vara mindre tydliga inom en
svensk kontext i jämförelse med kontinentaleuropeiska länder 10 , bör även sättas i
relation till utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden. Efter 1960-talets stabilitet
och höga tillväxt följt av de turbulenta tiderna under tidigt 70-tal med stagflationens
intåg i den nationella politiken växte olika typer av arbetsmarknadslagstiftning fram
runtom i världen. 11 År 1974 instiftades lagen om anställningsskydd (LAS) i Sverige 12 ,
som bland annat reglerar uppsägningar: de politiskt omtvistade turordningsreglerna
reglerar exempelvis i vilken ordning personal får sägas upp av arbetsgivaren. I och
med att olika typer av anställningsskydd implementerades började en segmentering
av arbetsmarknaden i två grupper växa fram: insiders och outsiders. Mer pregnant
formulerat: innan anställningsskyddet implementerades i Sverige var alla arbetstagare
i någon mån outsiders, medan införandet av anställningsskyddet skapade en
(stor) grupp insiders. Den svenska arbetslösheten låg också länge märkbart lägre än
i andra jämförbara länder, vilket gjorde arbetslösheten som splittring i arbetarklassen
till ett mindre problem.
Mot bakgrund av de senaste årens utveckling på svensk arbetsmarknad, framförallt
med avseende på den ökade risken att drabbas av arbetslöshet till följd av den ekonomiska
kris som träffade världen 2008, så finns det god grund att anta att skiljelinjen
mellan insiders och outsiders är på väg att bli tydligare även i den svenska kontexten.
Nya aktörer, såsom bemanningsföretag, har etablerat sig på svensk arbetsmarknad
och tidsbegränsade och deltidsanställningar har blivit de vanligaste anställningsformerna
inom vissa grupper. Trots en med svenska mått mätt hög arbetslöshet, så
råder arbetskraftsbrist inom många sektorer och Sverige har numera världens mest
liberala lagstiftning för internationellt invandrad och importerad arbetskraft, vilket
utmanar nationella mekanismer för reglering av arbetsmarknaden och arbetsförhållanden.
13 Alla dessa faktorer bidrar till att skärpa eventuella motsättningar mellan
insiders och outsiders.
den svenska kontexten
Även om den svenska arbetsrätten omfattar både svensk arbetsmarknadslagstiftning,
EU-rätt, kollektivavtal och enskilda anställningsavtal, så är uttrycket ’mjuka upp
arbetsrätten’, som respondenterna får ta ställning till i SOM-undersökningen från
2011, i den samtida samhällsdebatten framförallt sammankopplat med LAS och de
tillhörande turordningsreglerna. Bilden som sprids i samhällsdebatten är framförallt
228