I framtidens skugga - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Värderingsförändringar i Sverige 1988-2011
som tillhör samma generation bör i så fall vara synliga även när individerna åldras.
i en analys av generationsskillnader ska det därför finnas tydliga och distinkta
skillnader i värderingar, preferenser och beteenden som kan knytas till de formativa
erfarenheterna i ungdomsåren.
i litteraturen finns många sätt att definiera generationer (Zukin, keeter et al.
2006; Tapscott 2009). Var gränserna ska dras mellan olika generationer och hur de
ska benämnas är dock mycket omtvistat och varierar också från undersökning till
undersökning beroende på vad som ska förklaras. erfarenheten är dock att resultaten
från analyser av generationsskillnader brukar vara mycket robusta för valet av
kategoriseringar (Oscarsson & Persson 2010).
i den här värderingsanalysen har vi valt att urskilja fem generationer utan att ge
dem olika namn: 1) personer födda före det andra världskriget (födda före 1939),
2) fyrtiotalister och femtiotalister (1940-1959), 3) sextiotalister (1960-1969), 4)
sjuttiotalister (1970-1979) och 5) personer födda senare än 1980. Dessa kategorier
motsvarar ganska väl flera av de mest populära generationsindelningarna som
används i forskning om generationseffekter (Wass 2008). Det enorma datamaterialet
om svenska folkets värderingar skulle räcka till för att genomföra ett mycket stort
antal analyser. analyserna i det här kapitlet får betraktas som en första kartläggning,
ett slags aptitretare när det gäller hur materialet kan berika forskningen om
värderingsförskjutningar i olika generationer.
i figurerna 1-7 redovisas utvecklingen över tid inom de fem generationerna för de
sju värden som i tidigare analyser har visat sig vara bland de viktigaste när det gäller
att porträttera värderingsförskjutningar i sverige och de som brukar vara de mest
generationsskiljande (Bennulf & Oscarsson 1996; Oscarsson 2003; Oscarsson 2005).
De två första värdena vi redovisar är de materialistiska värderingarna landets
säkerhet och en värld i fred. Det är de två värden som alltid har uppfattas som
klart viktigare bland äldre än bland yngre personer. Mycket riktigt visar det sig att
personer födda före det andra världskriget värderar landets säkerhet klart högre än
”rekordårsgenerationen” födda under 1940- och 1950-talet, som i sin tur värderar
landets säkerhet högre än yngre generationer (se figur 1). kohortanalysen visar också
att förkrigstidsgenerationen värderar landets säkerhet lika högt idag som för ett
kvartssekel sedan; viktighetsbedömningarna är stabila över tid inom denna generation.
Vi kan sluta oss till att det är demografiska förändringar – yngre generationer avlöser
de äldre – och värderingsförskjutningar inom de yngre generationerna som tillsammans
står bakom den minskade betydelsen av landets säkerhet.
Det närbesläktade värdet en värld i fred – som också kan knytas till erfarenheter
från uppväxtförhållanden med större knapphet och större fysisk osäkerhet – visar
ett mycket likartat mönster som för landets säkerhet. Förkrigsgenerationen värderar
fred klart högre än yngre generationer och förändringarna över tid bland de äldsta
är blygsamma (se figur 2). i de yngre generationerna är värderingsförändringarna
mer dramatiska: bland personer födda senare än 1980 har betydelsen av en värld i
fred minskat från 86 procent 2002 till 64 procent 2011.
531