I framtidens skugga - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Gabriella Sandstig och Ylva Norén Bretzer
som domstolarna och polisen vara understuderade (Kääriäinen, 2007; Goldsmith,
2005). 3 norén bretzer visade i sin avhandling att förtroendet för domstolarna och
rättsstatens procedurer är avgörande för att förstå det politiska förtroende som olika
medborgare har (norén bretzer, 2005; jfr tyler, 2011, 2003; jfr även rothstein, 2003).
hösten 2010 aviserade justitieminister beatrice ask att ökad kraft skulle ägnas åt
effektiviteten i rättsväsendet, där en utvärdering av rättsstatistiken kom att uppdras
åt Statskontoret (Statskontoret, 2011:15). 4 Föreliggande översiktsredovisning av
trender avseende allmänhetens förtroende för rättsväsendet, och specifikt uppdelat
på polisen, domstolarna och Säpo kan betraktas i detta perspektiv. här finns en
unik möjlighet att visa hur dessa trender har utvecklats sedan SoM­mätningarna
inleddes, samt att visa hur förtroendet för rättsväsendet sammantaget förhåller sig till
förtroendet till övriga samhällsinstitutioner. i kapitlets senare del fördjupas analyserna
av tänkbara förklaringar till förtroendet för varje enskild rättsväsendeinstitutionstyp.
när vi granskar förtroendet för rättsväsendet i ljuset av det allmänna samhällsförtroendet
(den tjocka svarta linjen i figur 1 och figur 2) återfinns förtroendet
för polisen och för domstolarna uteslutande på ovansidan av samhällsförtroendet.
detta är ett förväntat resultat då det tidigare inom ramen för SoM­institutets
underökningar påvisats att förtroendet för polisen rankas bland de högsta oavsett
rangordningsmetod (Sandstig, 2007:10). Förtroendet för Säpo skiljer här ut sig
med det låga medelvärdet 45 procent 2003, som troligen kan kopplas till mordet
på anna lindh (se senare diskussion). Sedan mätningarna av förtroendet för Säpo
återupptogs 2006 har dock förtroendet för Säpo varit i paritet med förtroendet
för domstolarna. Förtroendet för rättsväsendets tre delar som här redovisas (med
undantag för Säpo 2003), kan i jämförelse med det allmänna samhällsförtroendet
sammantaget betraktas som stabilt och positivt.
Med stabilt avses här att inga stora svängningar uppvisas under 2000­talets första
årtionde, förutom en mindre nedåtgående förändring 2005 och 2008. däremot
kan vi också genom denna trendanalys konstatera att förtroende för polisen sammantaget
låg något högre under 1980­talet och 1990­talets första hälft, medan en
tydlig minskning inträffade 1996–1997, men därefter har förtroendet för polisen
stabiliserats på denna nivå. Förtroendet för rättsväsendet ligger stabilt under den
uppmätta perioden, med undantag för 2005.
holmberg och Weibull har i sina analyser av vad som i stort påverkar institutionsförtroende
lyft fram att det inte främst handlar om enskilda händelser, utan att
institutionsförtroendet i lika hög grad har med samhällsförändringar och värdeförskjutningar
att göra. Störst blir effekten om det finns ett samspel mellan de förändrade
värderingarna och händelserna (holmberg och Weibull, 2005:74). Förtroendet
för polisen eller bedömningar av polisens arbete tycks inte heller påverkas negativt
av större händelser som hisingsbranden 2000, Göteborgskravallerna 2001 samt
flodvågskatastrofen 2004 (Sandstig, 2007). vid såväl lokala som nationella kriser
har dessa bedömningar snarast påverkats positivt (ibid). när det gäller topparna
och dalarna i förtroendet för rättsväsendet följer de i stort det generella samhällsförtroendet
(figur 2).
148