I framtidens skugga - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Henrik Oscarsson
samhällsutvecklingen på längre sikt. av den anledningen har sOM-institutet slutat
med årliga mätningar av mänskliga värden. numera finns värderingsbatteriet med
i undersökningarna vart tredje år.
i tabell 1 redovisas utvecklingen av svenska folkets viktighetsbedömningar 1988-
2011. resultaten avser andelen som svarat att de tycker att värdet är ”mycket viktigt”.
På fem i topp-listan över de viktigaste värdena återfinns hälsa (83 procent),
frihet (81 procent), familjetrygghet (79 procent), ärlighet (79 procent) och en värld
i fred (77 procent). De fem minst viktiga värdena är makt (5 procent), frälsning
och rikedom (7 procent), socialt anseende (15 procent) och teknisk utveckling
(20 procent). resultaten är inte överraskande eftersom rangordningen av värdena
har varit mycket stabila över tid. Hälsa och frihet ligger genomgående högt medan
rikedom, frälsning och makt ligger lågt.
stor stabilitet kännetecknar alltså svenska folkets värderingar. De värderingsförskjutningar
som ägt rum i befolkningen som helhet är överlag blygsamma. Huvuddelen
av värdena uppfattas som lika viktiga idag som för 25 år sedan. Men det finns
tydliga undantag, och vi kommer att därför att fokusera på de fåtal värden där vi
faktiskt kan se förskjutningar. resultaten är svårtolkade – det tycks nämligen inte
finnas någon teori om värderingsförändringar som duger särskilt bra att förklara
förändringsmönstren för samtliga värden (Oscarsson 2005).
Bland de värden som tydligt blivit mindre viktiga är en ren värld som minskat i
betydelse från 81 till 51 procent – hela trettio procentenheter – mellan 1988 och
2011. Värdet en vacker värld har minskat i ungefär samma omfattning, från 59 till
42 procent under samma period (se tabell 1). en möjlig tolkning av nedgången är
att dessa båda värden sammanhänger med den tydligt minskade betydelse svenska
folket tillskrivit miljön som viktigt samhällsproblem under perioden 1988-2011
(se inledningskapitlet i denna volym).
Värden som landets säkerhet och en värld i fred bedöms också som allt mindre viktiga.
Utvecklingen är här lätt att knyta till en av de mest inflytelserika samhällsteorierna
om värderingsförskjutningar – ronald ingleharts teori om den tysta revolutionen
som förutspår en gradvis förskjutning från materialistiska till postmaterialistiska
värderingar (inglehart 1977). i takt med att generationer som vuxit upp i krigstider
under knappa materiella förhållanden byts ut mot generationer som i större grad
fått mer grundläggande behov av fysisk säkerhet och materiella omständigheter
uppfyllda, kommer de materialistiska värderingarna att successivt minska i betydelse.
Landets säkerhet och en värld i fred är just sådana materialistiska värderingar som
teorin förutser skall minska i viktighet (inglehart 1997).
ett annat värde på tillbakagång under senare delen av 00-talet är ärlighet. andelen
svenskar som anser att ärlighet är ”mycket viktigt” har minskat från 89 procent till
79 procent, och huvuddelen av detta fall har ägt rum under det senaste decenniet.
Motsvarande utveckling kan konstateras för sann vänskap som också noterar klart
lägre viktighetsbedömningar i de tre senaste mätningarna 2006, 2008 och 2011.
Om det handlar om verkliga värderingsförändringar är alltid svårt att bedöma när
528