I framtidens skugga - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Förtroendet för rättsväsendet 1986–2011
mängden). Utbildning slår olika i olika undersökningar, och den sammantagna slutsatsen
blir därmed att högutbildade generellt har 5 procentenheter högre förtroende
för domstolarna jämfört med lågutbildade, medan låg och medelutbildade har ett
något högre förtroende för polisen och Säpo jämfört med vad de högutbildade har.
eventuellt kan detta förstås med någon slags diffus identifikationsförklaring, som
inte närmare kommer att utredas här.
Har det skett några förändringar i förklaringarna över tid?
Medborgarnas nöjdhet med demokratin har över tid varit den främsta förklarande
faktorn, oavsett vilken av rättsväsendets institutioner som i detta sammanhang avses.
effekten av nöjd med demokratin på förtroendet för polisen har under perioden som
helhet (1996–2011) varit 24 procent, och något högre på förtroendet för domstolarna,
29 procent (tabell 1). effekten av nöjd med demokratin på förtroendet för Säpo
har vid de nedslag som valts ut förklarat något mindre, ca 20 procent. På liknande
sätt har tilliten till andra människor varit den faktor som i näst störst utsträckning
förklarat förtroendet för polisen och domstolarna över tid, medan det för Säpo varit
den ideologiska riktningen (tabell 1). riktningen och styrkan på effekten av kön
har över tid varit likartad för varje enskilt institution där den förklarat mellan en
till fem procent av förtroendet för rättsväsendets institutioner.
det är i vissa fall riktningen och i andra också styrkan på effekterna av bakgrundsfaktorerna
ålder och utbildning respektive demokratifaktorn politiskt intresse som
varierat över tid. det handlar visserligen om förhållandevis små effekter, och ibland
snarast om att faktorn har eller inte har effekt. när det gäller variationer i effekten
av ålder har äldre personer traditionellt sett haft ett högre förtroende för polisen
jämfört med de yngre. tidigare studier visat att skillnaden mellan yngre och äldre
har avtagit över tid (Sandstig, 2007), vilket stämmer fram till år 2007, men därefter
har gruppskillnaderna mellan yngre och äldre ökat igen, vilket bekräftas i 2011 års
mätning. i denna ser vi att den självständiga effekten av ålder är fem procent, där
yngre har fem procents högre förtroende för polisen jämfört med äldre. Sett över
perioden som helhet raderas sambanden ut till ett nollsamband, vilket visar hur
viktigt det är att också studera trender från år till år.
Politiskt intresse uppvisar något oklara effekter, den är tydligt signifikant för polisen
och domstolarna 2011men har varierande signifikans år 2003 och 1997. År 2003
är däremot politiskt intresse signifikant för Säpo, men inte signifikant 2011. när
det gäller Säpo har också riktningen varierat över mätperioden. 2003 korrelerade
ett lågt politiskt intresse positivt med ett högt förtroende för Säpo medan det 2011
snarare är ett högt politiskt intresse som gör detsamma. härnäst fördjupas analysen
av variationerna i förklaringarna till förtroendet för Säpo.
153