I framtidens skugga - SOM-institutet - Göteborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

Lennart Weibull Figur 3 Angivna länder fördelade efter världsdel/område bland dem som har funderingar på att flytta respektive om man är tvungen att flytta till ett annat land 2011 (procent) 520 Prefererade områden bland dem som haft funderingar att flytta till ett annat land Nordafrika och Mellanöstern 1% Afrika söder om Sahara 1% Syd- och Mellanamerika 3% Inget givet land 9% Australien/Oceanien 5% Asien 7% Nordamerika 18% Norden 13% Övriga Europa 43% Valda länder om man är tvungen att flytta till ett annat land Afrika söder om Sahara 1% Syd- och Mellanamerika 1% Nordafrika och Mellanöstern 1% Asien 5% Nordamerika 12% Övriga Europa 38% Australien/Oceanien 6% Norden 36% Kommentar: När det gäller vilka länder man funderat på att flytta till bygger procentandelarna på dem som uppgivit sådana funderingar (28 procent av de svarande). I fråga om valda länder om man är tvungen att flytta till ett annat land bygger procenttalen på de 82 procent som angivit något land. Källa: Den nationella <strong>SOM</strong>-undersökningen 2011
Världen är så stor så stor Det vi således kan se är att den geografiska närhetsfaktorn inte oväntat spelar en betydligt större roll om man skulle tvingas flytta: de nordiska länderna samlar här en dryg tredjedel, i jämförelse med drygt tio procent då det gäller flyttningsfunderingar. Om vi gör en jämförelse med länderpreferenserna bland dem som haft funderingar att flytta blir det tydligt att särskilt övriga europa och nordamerika tappar i betydelse bland dem som tvingas flytta (figur 3). Det är till närområdet man vänder sig. bilden är emellertid inte entydig. Procentandelarna för övriga områden ligger kvar på sin relativt låga nivå. 10 Det finns också ett annat intressant mönster i svaren. Den grupp som angivit att de haft funderingar på att flytta till något annat land ändrar sina länderpreferenser något då frågan gäller en situation där de skulle bli tvungna att flytta. Då förändras preferenserna i denna grupp främst genom att andelen för norge ökar medan flertalet andra länder minskar en eller ett par procentenheter. resultaten från 1991 års undersökning pekar i samma riktning. när frågan gäller tvångsflytt ökar de nordiska länderna sin andel och norge framträder som det helt dominerande alternativet. attraktionskraften hos norge var dock inte lika stark 1991 som den är 2011, medan både uSa och särskilt australien hade lägre andelar 1991 än 2011. en liten del av skillnaden kan förklaras av att den äldsta åldersgruppen inte ingick i 1991 års studie. Den mer sannolika förklaringen ligger dock snarast i att norge allmänt ökat sin attraktionskraft – ett land som lockar med en stark arbetsmarknad. nedgången i intresse för australien har redan tidigare påvisats. Internationalisering av både arbete och fritid ”när det gäller främmande länders attraktionskraft dominerar de anglosaxiska länderna klart, särskilt bland yngre människor. i fråga om vad som kallats acceptans ligger dock norden bättre till, främst genom att detta bland de äldre är ett prioriterat område. Mycket talar för att detta inte är en fråga om åldrar utan en fråga om generationsbetingade synsätt.” Dessa meningar utgjorde kärnan i slutsatserna från 1991 års undersökning av svenskarnas omvärldsorientering (Weibull och rosengren, 1992). Frågan är hur den slutsatsen förhåller sig till det vi nu sett i motsvarande studie två decennier senare. För det första stämmer det allmänna mönstret. uSa och Storbritannien har en stark ställning när det gäller länder som man har funderat på att flytta till, medan de nordiska länderna står starkare då man måste flytta till ett annat land. Men det finns också klara förändringar. Den anglosaxiska världen har försvagats något genom att australien blivit betydligt mindre attraktivt att flytta till än det var 1991. en andra avvikelse är att länder som står för en fritidskultur – Spanien och thailand – har fått ökad betydelse både i fråga om preferens och om acceptans. Fritidskulturen kan vara en faktor med ökad betydelse bakom svenskarnas omvärldsorientering, sannolikt som en följd av det ökade resandet. 521
Page 1:
I framtidens skugga 42 kapitel om p
Page 6 and 7:
Redaktörer: Lennart Weibull, Henri
Page 8 and 9:
Den tjugosjätte nationella SOM-und
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Lennart Weibull, Henrik Oscarsson o
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 45 and 46:
Populära och mindre populära part
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Tabell 4 Partiledarna som dragplås
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
noter Populära och mindre populär
Page 57 and 58:
Näst bästa partier HENRIK OSCARSS
Page 59 and 60:
Näst bästa partier tade andrahand
Page 61 and 62:
Näst bästa partier Bland Sveriged
Page 63 and 64:
Näst bästa partier det gäller de
Page 65 and 66:
Tabell 5 Ömsesidiga sympatier mell
Page 67 and 68:
Näst bästa partier Tabell 6 Parti
Page 69 and 70:
Tabell 7 forts. Näst bästa partie
Page 71 and 72:
Näst bästa partier av svenska fol
Page 73 and 74:
Varför är högutbildade mer aktiv
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Noter 1 se Persson 2011 för ett te
Page 81 and 82:
Demonstrerandets normalisering? Dem
Page 83 and 84:
Demonstrerandets normalisering? med
Page 85 and 86:
Demonstrerandets normalisering? Tab
Page 87 and 88:
Demonstrerandets normalisering? ell
Page 89 and 90:
Demonstrerandets normalisering? Tab
Page 91 and 92:
Demonstrerandets normalisering? pro
Page 93 and 94:
Tabell 3 Forts. Demonstrerandets no
Page 95 and 96:
Demonstrerandets normalisering? pro
Page 97 and 98:
Positiv attityd till invandring tro
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107:
Page 110 and 111:
Helena Rohdén, Carin Nyman och Mar
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 127:
Myndigheter och offentlig service
Page 130 and 131:
Sören Holmberg och Lennart Weibull
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Gabriella Sandstig och Ylva Norén
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Page 163 and 164:
Monarkin och statschefen i Sverige
Page 165 and 166:
statschefen och författningen Mona
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183:
Page 186 and 187:
Monika Bauhr och Mathias A. Färdig
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Lennart Nilsson och det ekonomiskt
Page 198 and 199:
Lennart Nilsson M-sympatisörer var
Page 200 and 201:
Lennart Nilsson kommun får ett res
Page 202 and 203:
Lennart Nilsson två av förslagen
Page 204 and 205:
Lennart Nilsson Vid millennieskifte
Page 206 and 207:
Lennart Nilsson undersökningar und
Page 208 and 209:
Lennart Nilsson sedan 2006 har en e
Page 210 and 211:
Lennart Nilsson Carlson, B r (2006)
Page 213:
Arbetsmarknad
Page 216 and 217:
Maria Oskarson ”Utanförskap” h
Page 218 and 219:
Maria Oskarson något intresse, och
Page 220 and 221:
Maria Oskarson Figur 3 Andel nöjda
Page 222 and 223:
Maria Oskarson annat än för någr
Page 224 and 225:
Maria Oskarson Tabell 2 Effekt av
Page 226 and 227:
Maria Oskarson noter 1 antalet publ
Page 229 and 230:
Insiders och outsiders i svensk arb
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
Page 241 and 242:
Page 243 and 244:
noter 1 Jmf. Med engelskans ”Labo
Page 245 and 246:
34 Rueda (2005) s. 63 Insiders och
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Varför arbetslösa mår sämre Fil
Page 251 and 252:
Varför arbetslösa mår sämre och
Page 253 and 254:
Varför arbetslösa mår sämre Tab
Page 255 and 256:
Varför arbetslösa mår sämre i t
Page 257 and 258:
Varför arbetslösa mår sämre Vil
Page 259 and 260:
Varför arbetslösa mår sämre Tab
Page 261:
Varför arbetslösa mår sämre ec
Page 265 and 266:
FukushimaeFFekten Sören Holmberg H
Page 267 and 268:
Fukushimaeffekten på en minskning
Page 269 and 270:
fråga: ”Sverige bör på lång s
Page 271 and 272:
Fukushimaeffekten vänster-höger d
Page 273 and 274:
Fukushimaeffekten de båda policyfr
Page 275 and 276:
noter Fukushimaeffekten 1 Sveriges
Page 277 and 278:
Svenska folkets åsikter om vindkra
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Page 283 and 284:
Page 285 and 286:
noter Svenska folkets åsikter om v
Page 287 and 288:
Ett växandE klädbErg Eva Gustafss
Page 289 and 290:
Ett växande klädberg Jacoby m fl
Page 291 and 292:
Ett växande klädberg andelen som
Page 293 and 294:
Ett växande klädberg tittar enbar
Page 295 and 296:
Ett växande klädberg medvetna än
Page 297 and 298:
Ett växande klädberg food and rur
Page 299:
Kultur, livsstil och konsumtion
Page 302 and 303:
Jonas Bromander ett frågebatteri k
Page 304 and 305:
Jonas Bromander att spegla den reli
Page 306 and 307:
Jonas Bromander relativt jämnt fö
Page 308 and 309:
Jonas Bromander folklighet med vari
Page 311 and 312:
Beundrade personer HENRIK OSCARSSON
Page 313 and 314:
Beundrade personer och det ålderss
Page 315 and 316:
Beundrade personer Den näst störs
Page 317 and 318:
Tabell 2 Andel som nämnt specifika
Page 319 and 320:
Dalai Lama Kronprinsessan Martin Lu
Page 321 and 322:
Beundrade personer till höger (6 r
Page 323 and 324:
Bibliotek, sociala medier och digit
Page 325 and 326:
Page 327 and 328:
Page 329 and 330:
Figur 4 Antal folkbibliotek och fil
Page 331 and 332:
Page 333 and 334:
Nya medier och nya utmaningar Bibli
Page 335 and 336:
Page 337 and 338:
Personlighetstyper och köpvanor Pe
Page 339 and 340:
Personlighetstyper och köpvanor ca
Page 341 and 342:
Personlighetstyper och köpvanor mi
Page 343 and 344:
Personlighetstyper och köpvanor Ta
Page 345 and 346:
Personlighetstyper och köpvanor Ti
Page 347 and 348:
Personlighetstyper och köpvanor ho
Page 349 and 350:
Alkoholkonsumtion - vanor och volym
Page 351 and 352:
Page 353 and 354:
Page 355 and 356:
Page 357 and 358:
Page 359 and 360:
Page 361 and 362:
Page 363:
Page 366 and 367:
Page 368 and 369:
Page 370 and 371:
Page 372 and 373:
Page 375 and 376:
Allt fler står utanför nyhetsvär
Page 377 and 378:
Page 379 and 380:
vilka är icke-användarna? Allt fl
Page 381 and 382:
Page 383 and 384:
Page 385 and 386:
Page 387:
Page 390 and 391:
Annika Bergström och Ingela Wadbri
Page 392 and 393:
Page 394 and 395:
Page 396 and 397:
Page 398 and 399:
Page 400 and 401:
Page 402 and 403:
Page 404 and 405:
Adam Shehata kapitel om synen på p
Page 406 and 407:
Adam Shehata ett något större int
Page 408 and 409:
Adam Shehata de dagliga tittarna ha
Page 410 and 411:
Adam Shehata (uppdelat på SVt och
Page 412 and 413:
Adam Shehata television, har underh
Page 415 and 416:
Radio - kanaler, plattformar och f
Page 417 and 418:
Page 419 and 420:
Page 421 and 422:
Page 423 and 424:
Page 425:
Medier och plattformar
Page 428 and 429:
Lennart Weibull ska styra public se
Page 430 and 431:
Lennart Weibull sända stora sporte
Page 432 and 433:
Lennart Weibull Men när väl detta
Page 434 and 435:
Lennart Weibull Frågan är då om
Page 437 and 438:
Presstödet och tidningsläsningen
Page 439 and 440:
Page 441 and 442:
Page 443 and 444:
En eller två - spelar det någon r
Page 445 and 446:
Page 447:
Page 450 and 451:
Mathias A. Färdigh och Oscar Westl
Page 452 and 453:
Page 454 and 455:
Page 456 and 457:
Page 458 and 459:
Page 460 and 461:
Page 462 and 463:
Göran Bolin dock fler och fler lik
Page 464 and 465:
Göran Bolin Vad gäller tillgång
Page 466 and 467:
Göran Bolin om det råder stabilit
Page 468 and 469:
Göran Bolin Som framgår av figur
Page 471 and 472: Användning av mobilen för informa
Page 481: Internationellt och globalt
Page 484 and 485: Sören Holmberg mest under krisåre
Page 486 and 487: Sören Holmberg mönstret omvänt.
Page 488 and 489: Sören Holmberg Figur 2 Euro-opinio
Page 490 and 491: Sören Holmberg har långsamt ökat
Page 492 and 493: Sören Holmberg Tabell 2 Åsikt om
Page 494 and 495: Sören Holmberg betygens nivå är
Page 496 and 497: Sören Holmberg 494 förslag, gansk
Page 499 and 500: Stabilt Nato-motstånd i svensk opi
Page 501 and 502: Stabilt Nato-motstånd i svensk opi
Page 503 and 504: När kriget kommit - svenskarna och
Page 513 and 514: Not När kriget kommit - svenskarna
Page 515 and 516: Världen är så stor så stor Lenn
Page 517 and 518: Världen är så stor så stor Tabe
Page 519 and 520: Världen är så stor så stor vi k
Page 521: Världen är så stor så stor besk
Page 525: Världen är så stor så stor 8 ti
Page 529 and 530: Värderingsförändringar i Sverige
Page 531 and 532: Tabell 1 Svenska folkets viktighets
Page 541 and 542: Den sociala tilliten - håller vi p
Page 547 and 548: Världsreligioner i sVerige Lennart
Page 549 and 550: Världsreligioner i Sverige Figur 1
Page 551 and 552: Världsreligioner i Sverige Den and
Page 553 and 554: Världsreligioner i Sverige buddism
Page 555 and 556: Tabell 3 Inställning till fem vär
Page 557 and 558: Världsreligioner i Sverige perna.
Page 559 and 560: Sexuell orientering ERIKA ALM och A
Page 561 and 562: Sexuell orientering Svenska journal
Page 563 and 564: Sexuell orientering kring skillnade
Page 565 and 566: Sexuell orientering är något läg
Page 567 and 568: Sexuell orientering generellt mindr
Page 569 and 570: Sexuell orientering homosexuella oc
Page 571 and 572: Diskussion och rekommendationer Sex
Page 573:
eferenser Sexuell orientering Best
Page 577 and 578:
Den nationella SOM-undersökningen
Page 579 and 580:
Page 581 and 582:
Page 583 and 584:
Page 585 and 586:
Page 587 and 588:
Page 589 and 590:
Tabell 7 Svarsandelen (netto) i oli
Page 591 and 592:
Page 593 and 594:
Page 595 and 596:
Page 597 and 598:
Page 599 and 600:
Page 601 and 602:
Page 603 and 604:
aPPenDiX Den nationella SOM-unders
Page 605 and 606:
Page 607 and 608:
Page 609 and 610:
Page 611 and 612:
FÖRFATTARNA Erika Alm, fil dr, är
Page 613 and 614:
kring opinionsbildning, väljarbete
Page 615 and 616:
Oscar Westlund, fil dr, är verksam
Page 617:
Mikael Persson mikael.persson@pol.g
Page 621 and 622:
SVERIGE I Riks-SOM 1
Page 623 and 624:
NYHETER & MEDIER Fråga 1 Hur ofta
Page 625 and 626:
Fråga 12 Hur stort förtroende har
Page 627 and 628:
Fråga 21 Den här frågan gäller
Page 629 and 630:
RADIO & TV Fråga 26 Hur ofta bruka
Page 631 and 632:
Fråga 35 Vilken är din åsikt om
Page 633 and 634:
Fråga 45 Hur ofta gör du personli
Page 635 and 636:
Fråga 52 Hur ofta försöker du mi
Page 637 and 638:
Fråga 62 Vilken av de här grupper
Page 639 and 640:
TILL SIST NÅGRA AVSLUTANDE FRÅGOR
Page 641 and 642:
Fråga 89 Vilken skolutbildning har
Page 643 and 644:
Detta är några av de böcker som
Page 645 and 646:
SVERIGE II Riks-SOM 2
Page 647 and 648:
NYHETER & MEDIER Fråga 1 Hur ofta
Page 649 and 650:
Fråga 13 Ange också hur stort fö
Page 651 and 652:
Fråga 20 Hur ofta brukar du lyssna
Page 653 and 654:
Fråga 28 Nedan nns ett antal för
Page 655 and 656:
Fråga 35 Vilket förtroende har du
Page 657 and 658:
Fråga 42 Hur ofta läser eller tit
Page 659 and 660:
Fråga 51 På det stora hela, hur n
Page 661 and 662:
Fråga 58 Under de senaste 12 måna
Page 663 and 664:
TILL SIST NÅGRA AVSLUTANDE FRÅGOR
Page 665 and 666:
Fråga 86 Vilken skolutbildning har
Page 667 and 668:
Page 669 and 670:
SVERIGE III Riks-SOM 3
Page 671 and 672:
NYHETER & INTERNET Fråga 1 Hur oft
Page 673 and 674:
3 Riks-SOM 3 Fråga 10 Hur stort f
Page 675 and 676:
Fråga 18 Om du ser till din egen s
Page 677 and 678:
MEDIER & NYHETSRAPPORTERING Fråga
Page 679 and 680:
FRITID & AKTIVITETER Fråga 33 Är
Page 681 and 682:
Fråga 39 Hur ofta har du under de
Page 683 and 684:
Fråga 47 Hur viktigt tycker du att
Page 685 and 686:
Fråga 52 Hur lång är du och hur
Page 687 and 688:
Fråga 67 Har du egna barn? 17 Riks
Page 689 and 690:
Fråga 77 Hur bor du för närvaran
Page 691 and 692:
Page 693 and 694:
SOM-INSTITUTETS böckEr ISSN 0284-4
Page 695 and 696:
30. Holmberg, Sören & Weibull, Len
Page 700:
I framtidens skugga Förväntan på
show all

I framtidens skugga - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?