Koncernens balansräkningar i sammandrag - Duni Group
Koncernens balansräkningar i sammandrag - Duni Group
Koncernens balansräkningar i sammandrag - Duni Group
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
108 inbjudan till förvärv av aktier i duni ab (publ) • finansiell information<br />
Not 3 finansiella riskfaktorer<br />
3.1 finansiella riskfaktorer<br />
koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker:<br />
marknadsrisk (omfattande valutarisk, ränterisk i verkligt värde, ränterisk<br />
i kassaflödet samt prisrisk avseende dotterbolaget rexcell tissue & airlaid<br />
ab’s energiförbrukning och inköp av massa), kreditrisk och likviditetsrisk.<br />
koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten<br />
på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella<br />
ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. koncernen använder<br />
derivatinstrument för att reducera viss riskexponering.<br />
riskhanteringen sköts av en central finansavdelning (treasury) enligt<br />
policies som fastställts av styrelsen. treasury identifierar, utvärderar och säkrar<br />
finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. styrelsen<br />
upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen<br />
som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning<br />
av derivata och icke-derivata finansiella instrument samt placering av<br />
överlikviditet. de ekonomiska säkringsrelationer som koncernen etablerat<br />
som ett led i sin riskhantering kvalificerar sig inte för säkringsredovisning<br />
enligt reglerna i ias 39.<br />
(a) Marknadsrisk<br />
i) Valutarisk<br />
duni verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från<br />
olika valutaexponeringar. koncernens exponering för förändring i valuta kan<br />
beskrivas som omräkningsexponering respektive transaktionsexponering.<br />
duni hanterar sin omräkningsexponering samt transaktionsexponering<br />
genom att minimera exponeringen i de enskilda koncernbolagen. varje<br />
enskilt koncernbolag ska sträva efter att minimera sin valutarisk. valutarisken<br />
minimeras bland annat genom att affärstransaktioner genomförs i den<br />
egna funktionella valutan. koncernbolagens inköp, främst interna, kan dock<br />
ske i andra valutor än den egna funktionella valutan varför dessa är exponerade<br />
för en valutarisk. finansiell in- och utlåning i de enskilda koncernbolagen<br />
sker främst internt och i det enskilda koncernbolagets funktionella<br />
valuta. i enlighet med koncernens policy använder sig moderbolaget av valutaterminskontrakt<br />
för att reducera valutarisken i de interna nettoflödena<br />
samt i sin in- och utlåning till koncernbolagen.<br />
– Omräkningsexponering<br />
Poster inkluderade i varje enskilt dotterbolags årsredovisning är beräknade<br />
efter den valuta där dotterbolaget har sin primära ekonomi och/eller sin juridiska<br />
hemvist (funktionell valuta). moderbolagets årsredovisning är presenterad<br />
i svenska kronor (sek), vilket är koncernens presentationsvaluta.<br />
omräkning från varje bolags funktionella valuta till sek ger inte upphov till<br />
något kassaflöde varför denna exponering inte säkras. den omräkningsexponering<br />
som diskuteras nedan är inte exponering i nettoinvesteringar i<br />
utländsk valuta utan exponering i de enskilda koncernbolagens <strong>balansräkningar</strong><br />
till följd av att dessa kan inkludera poster i annan valuta än dess funktionella.<br />
koncernen är även exponerad för den typ av omräkningsdifferens som<br />
uppstår när de enskilda koncernbolagen såväl som moderbolaget i sin balansräkning<br />
har poster denominerade i andra valutor än sin egna funktionella<br />
valuta. denna omräkning slår igenom i koncernens resultat. som ovan<br />
nämnts är de finansiella tillgångarna och skulderna i de enskilda koncernbolagen<br />
främst interna. På detta sätt har exponeringen centraliserats till moderbolaget.<br />
i moderbolaget säkras, i enlighet med koncernens policy, 100% av<br />
den interna in- och utlåningen varför ingen förändring i valutakurser ger<br />
någon effekt på resultatet. bedömningen gäller således även koncernen.<br />
vad gäller den konsoliderade koncernen bedöms omräkningsexponeringen<br />
i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar som<br />
liten då dessa poster i allt väsentligt är denominerade i de enskilda koncernbolagens<br />
funktionella valuta. av samma skäl bedöms omräkningsexponeringen<br />
i varulager, skattefordringar, förutbetalda kostnader och upplupna<br />
intäkter samt kundfordringar som liten. avsättningar och uppskjutna skatteskulder<br />
är i allt väsentligt denominerade i koncernenbolagens funktionella<br />
valutor. övriga skuldposter, såsom skatteskulder, övriga skulder samt upplupna<br />
kostnader och förutbetalda intäkter är i allt väsentligt denominerade i<br />
koncernbolagens funktionella valutor. i moderbolaget finns dock externa<br />
kundfordringar i annan valuta än moderbolagets funktionella valuta varför<br />
dessa är exponerade för en valutarisk.<br />
i den konsoliderade koncernen finns en exponering i den externa finansiella<br />
upplåningen, då denna delvis sker i andra valutor än den funktionella. denna<br />
exponering är enligt koncernens policy till 100% säkrad varför en förändring i<br />
valutakurser inte får någon effekt på såväl koncernens som moderbolagets<br />
resultat. externa lån är från och med mars 2007 främst denominerade i eur,<br />
före refinansieringen i mars 2007 fanns även en mindre del lån i usd.<br />
som ovan nämnts ska de enskilda koncerbolagen sträva efter att minimera<br />
sin valutarisk genom att i huvudsak endast göra transaktioner i sin egen<br />
funktionella valuta. detta medför dock att de enskilda koncernbolagens, i<br />
koncernen eliminerade, interna leverantörsskulder delvis är exponerade för<br />
en valutarisk. externa inköp sker i andra valutor än den funktionella valutan<br />
varför viss exponering finns i koncernens leverantörsskulder. även i koncernens<br />
externa leverantörsskulder finns det därför en omräkningsexponering.<br />
koncernens derivatinstrument är till stor del denominerade i andra valutor<br />
än den funktionella varför dessa är exponerade för en valutarisk.<br />
om samtliga valutor skulle varit 5% högre/lägre skulle koncernens resultat<br />
pga exponeringen i de enskilda koncernbolagens såväl som koncernens<br />
balansposter varit cirka –/+24 msek (2006: –/+21 msek, 2005: –/+30<br />
msek). motsvarande för moderbolaget cirka –/+18 msek (2006: –/+13<br />
msek, 2005: –/+26 msek.)<br />
– Transaktionsexponering<br />
som ovan nämnts ska varje enskilt koncernbolag sträva efter att minimera<br />
antalet transaktioner i andra valutor än sin egna funktionella valuta. de<br />
interna flödena kan därför, när ett bolag köper av ett annat, ske i andra valutor<br />
än sin egna funktionella valuta. exponeringen internt minimeras genom<br />
nettingavtal, interna transaktioner nettas ut för att minska antalet transaktioner.<br />
nettingsystemet hanteras centralt av treasury. dunis riskhanteringspolicy<br />
är att säkra 75% av förväntade interna kassaflödena under perioden 0–6<br />
månader, 50% under perioden 7–12 månader samt 10% de kommande<br />
13–18 månader, med en möjlig variation på +/– 10%.<br />
koncernens exponering i framtida interna kassaflöden fördelade på de<br />
största valutaflödena i belopp räknat anges nedan. valutarisken i respektive<br />
valuta hänför sig till den öppna positionen, d v s den del av kassaflödet som<br />
inte säkrats genom användning av valutaterminskontrakt. analysen nedan<br />
visar hur en förändring av respektive valutakurs på +/–5% skulle påverka<br />
resultatet.<br />
2007-06-30 2006-12-31 2005-12-31<br />
Exponerat Exponerat Exponerat<br />
Valuta flöde 5% +/– flöde 5% +/– flöde 5% +/–<br />
CHF 65% 2 15% 1 25% 1<br />
EUR 36% 3 39% 2 51% 9<br />
GBP 13% 1 31% 3 36% 3<br />
PLN 44% –2 52% –3 31% –1<br />
koncernen har via dotterbolaget rexcell tissue & airlaid ab en indirekt valutarisk<br />
i usd. internationellt är massa prissatt i usd, en usd förstärkning/<br />
försvagning ger minskade respektive ökade inköpskostnader för koncernen.<br />
om usd under 2007 skulle varit 5% högre/lägre skulle inköpskostnaderna<br />
för massa vara 8 msek (2006: 15 msek, 2005: 15 msek) högre/lägre.<br />
koncernens externa upplåning motsvaras till ca 25% av intern nettoutlåning.<br />
koncernen har inte som policy att säkra räntebetalningar, varken<br />
interna eller externa. exponeringen i räntebetalningarna var främst hänförlig<br />
till valutorna eur och usd före mars 2007, efter mars 2007 är exponeringen<br />
främst hänförlig till eur. om valutakurserna under 2007 skulle varit<br />
5% högre/lägre skulle resultatet påverkas med –/+2 msek (2006, –/+1<br />
msek, 2005 –/+2 msek). analysen gäller såväl för koncernen som för<br />
moderbolaget.