Koncernens balansräkningar i sammandrag - Duni Group

More documents

Recommendations

Info

INBjUDAN tIll FörVärV AV AKtIEr I DUNI AB (publ) • KOMMENtArEr tIll DEN FINANSIEllA UtVECKlINGEN OCH FrAMtIDSUtSIKtEr Investeringar Historiska investeringar Dunis nettoinvesteringar uppgick till 73 MSEK 2005, 130 MSEK 2006 och 77 MSEK de första nio månaderna 2007. Investeringarna har i huvudsak rört maskiner och inventarier för att bibehålla och expandera kapaciteten i befintliga maskiner samt investeringar i SAP (datorprogram för ekonomistyrning och resursplanering). Pågående investeringar Investeringar i pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar uppgick till 26 MSEK 30 juni 2007. Dessa är i huvudsak relaterade till underhållsinvesteringar i konverteringsmaskiner i tyskland och Polen samt till viss del underhåll av pappersmaskiner i Sverige. Framtida investeringar För närvarande bedömer Duni att investeringarna under de närmaste åren kommer att vara något högre än Bolagets avskrivningar och främst avse underhållsinvesteringar i koncernens större produktionsanläggningar i tyskland, Polen och Sverige. För information om nuvarande anläggningar, se ”Verksamheten – Produktion och logistik”. Kvantitativ och kvalitativ information om marknadsrisk Dunis finansförvaltning och riskhantering sköts av finansavdelningen vid Bolagets huvudkontor i Malmö enligt policys som fastställs av Dunis styrelse och som avser såväl den övergripande riskhanteringen som specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata och icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet. Dunis övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på Dunis finansiella resultat. Dunis policy är att inte ägna sig åt spekulativa transaktioner och Bolaget använder derivatinstrument för att reducera viss riskexponering. Finansavdelningen identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med Bolagets operativa enheter. valutakursrisker Duni verkar internationellt och utsätts för valutarisker i form av omräkningsexponering och transaktionsexponering. Duni hanterar sina valutarisker bland annat genom att minimera exponeringen i de enskilda koncernbolagen och varje koncernbolag ska sträva efter att genomföra affärstransaktioner i sin egen redovisningsvaluta. Eftersom inte alla enskilda inköp är i respektive koncernbolags redovisningsvaluta är Duni exponerat för en valutarisk. Finansiell in- och utlåning i de enskilda koncernbolagen sker främst internt i det enskilda koncernbolagets redovisningsvaluta. I enlighet med Dunis policy använder sig moderbolaget av valutaterminskontrakt för att reducera valutarisken i de interna nettoflödena samt i sin in- och utlåning till koncernbolagen. Se vidare ”Finansiell information – Noter – Not 3” på sidan 108 i detta prospekt. Omräkningsexponering Duni är exponerat för omräkningsdifferens genom att de enskilda koncernbolagen och moderbolaget i sin balansräkning har poster denominerade i andra valutor än sin egen redovisningsvaluta, vilket påverkar koncernresultatet. I enlighet med Dunis policy säkras 100% av den interna in- och utlåningen varför valutakursfluktuationer inte ger någon effekt på koncernresultatet i detta avseende. Duni är även exponerat för valutakursfluktuationer genom den externa upplåningen, då denna delvis sker i andra valutor än redovisningsvalutan. Denna exponering är enligt Dunis policy till 100% säkrad varför valutakursfluktuationer inte ger någon effekt på koncernresultatet i detta avseende. Dunis derivatinstrument är till stor del denominerade i andra valutor än SEK vilket innebär att Duni därigenom är exponerat för en valutarisk. Om samtliga valutakurser som Duni är exponerat för skulle ha ändrats med +/–5% gentemot den svenska kronan så skulle Dunis resultat under det första halvåret 2007 ha påverkats med cirka –/+24 MSEK, –/+21 MSEK under 2006 och –/+30 MSEK under 2005. Se vidare ”Finansiell information – Noter – Not 3” på sidan 108 i detta prospekt. Transaktionsexponering Som ovan nämnts ska varje enskilt koncernbolag sträva efter att minimera antalet transaktioner i andra valutor än sin egna funktionella valuta, men de interna transaktionerna kan ske i andra valutor än i respektive koncernbolags redovisningsvaluta. Den interna exponeringen hanteras centralt av finansavdelningen genom s k nettingavtal vilka innebär att interna transaktioner nettas ut för att minska risken. Dunis riskhanteringspolicy är att säkra 75% av förväntade interna kassaflödena under perioden 0–6 månader, 50% under perioden 7–12 månader samt 10% de kommande 13–18 månader, med en möjlig variation på +/–10%. Dunis externa upplåning motsvaras till cirka 25% av intern nettoutlåning. Duni har inte som policy att säkra räntebetalningar. Exponeringen i räntebetalningarna var främst hänförlig till valutorna EUr och USD före mars 2007, efter mars 2007 är exponeringen främst hänförlig till EUr. Om samtliga valutakurser som Duni är exponerat för skulle ha ändrats med +/–5% gentemot den svenska kronan så skulle Dunis resultat under det första halvåret 2007 ha påverkats med cirka –/+2 MSEK, –/+1 MSEK under 2006 och –/+2 MSEK under 2005. Se vidare ”Finansiell information – Noter – Not 3” på sidan 108 i detta prospekt. 2007-06-30 2006-12-31 2005-12-31 Exponerat Exponerat Exponerat Valuta flöde 5% +/– flöde 5% +/– flöde 5% +/– CHF 65% 2 15% 1 25% 1 EUR 36% 3 39% 2 51% 9 GBP 13% 1 31% 3 36% 3 PLN 44% –2 52% –3 31% –1 Råvaru- och energiprisrisker Duni är exponerat för fluktuationer i priserna på energi och pappersmassa. Duni säkrar inte mot råvaruprisrisken. En prisförändring på priset på pappersmassa med +/–1% skulle ha påverkat Dunis resultat under det första halvåret 2007 med cirka –/+3 MSEK, –/+5 MSEK under 2006 och –/+5 MSEK under 2005. Se vidare ”Finansiell information – Noter – Not 3” på sidan 108 i detta prospekt. Energiprisrisker Inom affärsområdet tissue är Duni utsatt för risker förknippade med prisförändringar på energi, framförallt gas och el. I de fall energiprisrisken inte är säkrad skulle prisförändringar på energimarknaden att ha en direkt påverkan på Dunis resultat. Duni säkrar mot risken för variationer i elpriset genom att använda sig av derivat. En energi-
prisförändring på +/–5% av den energi Duni förbrukat skulle ha påverkat Dunis resultat under det första halvåret 2007 med cirka –/+4 MSEK, –/+5 MSEK under 2006 och –/+5 MSEK under 2005. Ränterisk Duni är exponerat för ränterisk främst mot EUrIBOr och StIBOr. Då all upplåning sker till rörlig ränta är Duni endast exponerat för kassaflödesrisk avseende den finansiella upplåningen. Den interna in- och utlåningen sker till rörlig ränta med räntejusteringar varje kvartal. Vad gäller Dunis räntederivat finns även en exponering mot förändringar i verkligt värde eftersom Duni för närvarande inte tillämpar säkringsredovisning enligt IFrS och därigenom värderar sina ränteswappar till verkligt värde. Duni har som policy att ha minst 60% av sin upplåning till fast ränta och använder ränteswappar för att uppnå detta. Under 2006 och 2005 bestod Dunis upplåning till rörlig ränta av SEK, EUr och USD. Efter refinansiering 30 mars 2007 är lånen upptagna i EUr samt SEK till rörlig ränta. Duni har, efter refinansieringen mars 2007, valt att via ränteswappar omvandla samtliga rörliga räntor till fast ränta. Om räntorna på Dunis upplåning per den 30 juni 2007 varit 100 punkter högre/lägre med alla andra variabler konstanta och hänsyn tagits till ränteswappar, hade resultatet för första kvartalet 2007 varit 5 MSEK, 19 MSEK 2006 och 21 MSEK 2005 lägre/högre. För andra kvartalet 2007 hade vinsten varit i princip oförändrad då all rörlig ränta swappats till fast ränta. Då Duni inte tillämpar säkringsredovisning enligt IFrS är Duni, utöver en resultatpåverkan hänförlig till högre eller lägre räntekostnader, även exponerad för en förändring i verkligt värde på de ränteswappar Duni tecknat. Om räntorna varit 100 punkter högre/lägre med alla andra variabler konstanta skulle Dunis resultat ha påverkats med cirka +/–12 MSEK under det första halvåret 2007, +/–3 MSEK under 2006 och +/–11 MSEK under 2005 på grund av att förändringen i verkligt värde på Dunis ränteswappar redovisas i resultaträkningen. Se vidare ”Finansiell information – Noter – Not 3” på sidan 108 i detta prospekt. Kreditrisk Kreditrisken hanteras centralt av Dunis finansavdelning. Med kreditrisk avses risken för förluster i utlånade medel. Dunis exponering mot kreditrisker uppstår genom innehav av likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot Dunis kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Endast banker och finansinstitut som av oberoende kreditvärderingsinstitut har givits lägst kreditrating ”A-long term rating” accepteras. totalbeloppet som deponeras eller investeras i en bank eller i ett enskilt finansbolag får ej överstiga 150 MSEK. Exponering mot finansiella aktörer såsom banker är mycket begränsad då Duni är nettolåntagare. Samtliga nya kunder kreditbedöms av oberoende kreditvärderingsinstitut. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning, tidigare erfarenheter och andra faktorer beaktas. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet. Se vidare ”Finansiell information – Noter – Not 3” på sidan 108 i detta prospekt. Likviditetsrisk Koncernens likviditetsrisk består i att koncernen saknar likvida medel för betalning av sina åtaganden. risken hanteras i koncernen genom att treasury tillser att det finns tillräckligt med likvida medel, tillgänglig finansiering genom kreditfaciliteter (dessa beskrivs närmare i not 34) och möjligheten att stänga marknadspositioner. Per 30 juni 2007 hade koncernen en likviditet om 112 MSEK samt en outnyttjad kreditfacilitet om 119 MSEK. I koncernens prognoser, vilka företagsledningen löpande tar del av, bedöms kommande investeringar vara något högre än avskrivningarna. Se vidare ”Finansiell information – Noter – Not 3” på sidan 108 i detta prospekt. Känslighetsanalys Dunis utveckling påverkas av en rad faktorer, däribland de som behandlas i ”riskfaktorer” samt de som framgår nedan. I figuren nedan visas de hypotetiska effekterna på Dunis EBIt under perioden 1 oktober 2006–30 september 2007 vid förändringar av vissa faktorer. Beräkningarna är hypotetiska och ska inte ses som en indikator på att dessa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras eller, om de förändras, storleken på dess förändring. Verkliga förändringar och deras påverkan kan bli större eller mindre än vad som framgår av figuren nedan. Dessutom är det troligt att verkliga förändringar även kommer att påverka andra poster samt att åtgärder från Duni och andra, som ett resultat av dessa förändringar, kan komma att påverka andra poster. Känslighetsanalysen bör därför tolkas med försiktighet. Potentiella investerare bör inte sätta alltför stor tilltro till dessa hypotetiska förändringar i Dunis EBIt under de senaste 12 månaderna vid en uppskattning av Dunis framtida resultat. Resultateffekt Procentuell Förändring EBIT resultateffekt Påverkan allt annat lika (MSEK) EBIT Bruttoförsäljningspriser +/–1% +/– 34 +/–9,8% Råvarupriser +/–1% –/+ 4 –/+1,2% Energipriser +/–1% –/+ 11) –/+0,3% Ränterisk +/–100 pkt –/+ 61) 2) –/+1,7% Volym +/–1% +/–10 +/–2,9% 1) Inkluderar ej förändring i verkligt värde på derivat. 2) Avser resultat före skatt. Baserad på utgående skuld per 30 september 2007 och de antaganden som anges på sidan 21. Förutsätter säkring enligt policy (cirka 60%). Beträffande valutakursfluktuationer, se ”Valutakursrisker”. väsentliga händelser efter 0 september 00 och framtidsutsikter räkenskapsåret har lagts om från att avslutas sista juni till att istället följa kalenderår. Innevarande räkenskapsår är därmed förkortat och avser 1juli–31december 2007, för att därefter följa kalenderåret. Inga väsentliga förändringar har skett i Dunis finansiella ställning eller ställning på marknaden. Det inkluderar att inga väsentliga förändringar skett vad gäller Dunis produktion, försäljning, lager, kostnader och försäljningspriser. Duni avser inte att i framtiden ge marknaden prognoser för sin utveckling. I avsnittet ”Verksamheten – Affärsidé, mål och strategi” finns Dunis mål och strategi angivna. Duni förutspår fortsatt gynnsamma marknadsförhållanden för sina produkter de kommande månaderna. råvarupriserna följer fortfarande en uppåtgående trend, men Dunis prisökningar bedöms ha fått fullt genomslag under det tredje kvartalet 2007.
Page 1 and 2: Inbjudan till förvärv av aktier i
Page 3 and 4: Innehåll Sammanfattning 2 Riskfakt
Page 5 and 6: Duni delar in verksamheten i tre af
Page 7 and 8: Sverige, Norge, Finland och Danmark
Page 9 and 10: kund. Att kontrollera värdekedjan
Page 11 and 12: iskfaktorer Investeringar i Dunis a
Page 13 and 14: Inbjudan till förvärv av aktier i
Page 15 and 16: Villkor och anvisningar erBjuDAnDeT
Page 17 and 18: lämnas. Observera att e-post är e
Page 19 and 20: Finansiell information i sammandrag
Page 21 and 22: Kommentarer till den finansiella ut
Page 23 and 24: • nedläggning av konverteringen
Page 25 and 26: Tissue Nettoomsättningen för tiss
Page 27: RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULDSÄTTNING
Page 31 and 32: BORDSARTIKLAR FÖR ENGåNGSBRUK Ser
Page 33 and 34: mArKnADssTorleK ocH TIllväxT Dunis
Page 35 and 36: Dunis historik Duni är ledande i E
Page 37 and 38: Geografiskt delas Dunis försäljni
Page 39 and 40: AFFärsIDé, mÅl ocH sTrATegI Aff
Page 41 and 42: Elegance
Page 43 and 44: Förpackingslösningar • Inom fö
Page 45 and 46: Affärsområde retAil Inom Retail e
Page 47 and 48: Inom tissue består konkurrensen av
Page 49 and 50: InKöp ocH leverAnTörer Duni har e
Page 51 and 52: per-Åke Halvordsson (född 1 ) Arb
Page 53 and 54: ledningen. En styrelseledamot anses
Page 55 and 56: ägarförhållanden tabellen nedan
Page 57 and 58: Bolagsordning § 1 Bolagets firma
Page 59 and 60: legala frågor och kompletterande i
Page 61 and 62: TvIsTer Dunis tyska dotterbolag Dun
Page 64 and 65: 62 inbjudan till förvärv av aktie
Page 78 and 79:
76 inbjudan till förvärv av aktie
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
100 inbjudan till förvärv av akti
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
150 inbjudan till föRväRv av akti
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 176:
”Duni ska bidra till ökad stämn
show all

Koncernens balansräkningar i sammandrag - Duni Group

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?