Koncernens balansräkningar i sammandrag - Duni Group
Koncernens balansräkningar i sammandrag - Duni Group
Koncernens balansräkningar i sammandrag - Duni Group
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Duni</strong>s historik<br />
<strong>Duni</strong> är ledande i Europa inom design, tillverkning och marknadsföring<br />
av högkvalitativa bordsartiklar för engångsbruk.<br />
Verksamheten går tillbaka till slutet av 1940-talet och verksamhetens<br />
inriktning har varierat över tiden. Under senare år har<br />
<strong>Duni</strong> varit föremål för ett omfattande förändringsarbete som har<br />
påverkat inte bara verksamhetens inriktning och geografiska<br />
utbredning utan även inneburit en serie åtgärder för att effektivisera<br />
kärnverksamheten och minska kostnaderna.<br />
HIsTorIK<br />
Bonnierkoncernen förvärvade 1949 Billingsfors långed. Samma<br />
år lanserade bolaget sina första vaxade pappersmuggar och servetter<br />
tillverkade av tunt glaserat papper. Under 1950-talet började<br />
namnet <strong>Duni</strong> att användas som ett varumärke för servetter<br />
och då inleddes även bolagets satsning på utveckling av mer<br />
sofistikerade material. Den djupfärgade pappersservetten lanserades<br />
av Bolaget 1954. <strong>Duni</strong>cel®, ett flerskiktat papper där de<br />
olika skikten hålls samman av ett speciellt bindemedel, introducerades<br />
1965. Året därefter inleddes tillverkning av olika plastprodukter<br />
såsom bestick och glas. Under 1950-talets senare del<br />
etablerade sig bolaget internationellt, först i tyskland och Frankrike.<br />
Därefter etablerade sig bolaget i bland annat de övriga<br />
nordiska länderna, Spanien, Schweiz, Nederländerna, Belgien,<br />
österrike, Storbritannien och USA.<br />
1970 slogs de två Bonnierägda bolagen <strong>Duni</strong> och Bilå samman<br />
för att bilda <strong>Duni</strong>Bilå. 1977 slogs <strong>Duni</strong>Bilå samman med<br />
det börsnoterade Grafoprint och <strong>Duni</strong>s aktie handlades i och<br />
med detta på börsen. jiHå plast, en tillverkare av plastglas, förvärvades<br />
1982. <strong>Duni</strong>lin® lanserades 1986. 1989 köptes hela<br />
<strong>Duni</strong> ut från börsen av Bonnierägda tidnings AB Marieberg.<br />
Finess, <strong>Duni</strong>s dåvarande största konkurrent, förvärvades 1990<br />
varigenom omsättningen fördubblades. Under samma år bytte<br />
hela koncernen namn till <strong>Duni</strong>. Havi, en finsk ljustillverkare,<br />
förvärvades 1998 och samma år såldes koncernens förpacknings-<br />
och hygienverksamheter. 1997 förvärvade EQt 50% av <strong>Duni</strong><br />
från Bonnierkoncernen och 1999 förvärvades deSter, en ledande<br />
tillverkare inom förpackningslösningar för flygcatering. EQt<br />
förvärvade resterande del av Bolaget 2001.<br />
Under början av 2000-talet ställdes <strong>Duni</strong> inför ett antal<br />
utmaningar. Dagligvaruhandelns försäljning inom bordsartiklar<br />
för engångsbruk styrdes under 1990-talet om mot produkter<br />
under egna varumärken – s k private label – på bekostnad av<br />
märkesvaror. I Sverige var denna utveckling särskilt tydlig för<br />
<strong>Duni</strong> under början av 2000-talet, huvudsakligen till följd av det<br />
relativt begränsade antalet konkurrerande kedjor inom den<br />
svenska dagligvaruhandeln. Samtidigt gick tyskland, <strong>Duni</strong>s<br />
största marknad, igenom en kraftig konjunkturnedgång och den<br />
flygrelaterade verksamheten inom deSter drabbades av flygindustrins<br />
nedgång efter terrordåden den 11 september 2001. <strong>Duni</strong><br />
påbörjade därför ett antal omstruktureringsåtgärder. Kisa pappersbruk,<br />
viss plasttillverkning i Halmstad, liksom all ljustillverkning,<br />
avyttrades 2002–2004.<br />
En förnyad analys av synergier och marknadsstrukturer av<br />
betydelse för <strong>Duni</strong>s verksamhet i Europa respektive Nordamerika<br />
och deSter ledde till slutsatsen att synergierna mellan<br />
dessa delar var små och att de underliggande marknadsstrukturerna<br />
skilde sig åt i väsentliga avseenden. <strong>Duni</strong>s styrelse beslutade<br />
därför att sälja <strong>Duni</strong> Americas (<strong>Duni</strong>s förutvarande verksamhet i<br />
Nordamerika), vilket skedde 2006, samt att avskilja deSter från<br />
<strong>Duni</strong>. I och med att deSter överläts till EQt i mars 2007 avslutades<br />
renodlingen av <strong>Duni</strong>. I juli 2007 träffade EQt avtal om försäljning<br />
av deSter till Gate Gourmet.<br />
operATIvA FörBäTTrIngAr I<br />
KärnverKsAmHeTen<br />
2004 lanserades ett omfattande effektiviseringsprogram inom<br />
<strong>Duni</strong>s kärnverksamhet. Programmet syftade till att öka <strong>Duni</strong>s<br />
konkurrenskraft genom att effektivisera verksamheten och<br />
minska kostnaderna och har i korthet innefattat följande<br />
moment:<br />
• nedläggning respektive avyttring av produktionen av plastartiklar<br />
i Halmstad;<br />
• flytt av produktionen av papperstallrikar från Halmstad till<br />
Poznan, Polen;<br />
• nedläggning av konverteringen i Skåpafors och koncentration<br />
av konverteringen till anläggningen i Bramsche, tyskland,<br />
och till anläggningen i Poznan, där mera personalintensiva<br />
moment i konverteringen utförs;<br />
• ytterligare automatisering av konverteringsprocessen i<br />
anläggningen i Bramsche;<br />
• översyn av inköpsprocess och leverantörsval i kombination<br />
med en minskning av antalet artiklar i sortimentet;<br />
• flytt av <strong>Duni</strong>s huvudkontor till Malmö från Stockholm; koncentration<br />
av koncernens supportfunktioner till huvudkontoret<br />
i Malmö; centralisering av den nordiska försäljningsorganisationen<br />
till Malmö och den operativa finans- och<br />
kreditfunktionen till Poznan; samt<br />
• bolagisering av logistikfunktionen i Bramsche och minskning<br />
av antalet regionala distributionscentraler.<br />
Sedan EQt blev huvudägare, 2001, har <strong>Duni</strong> minskat antalet<br />
produktionscentra från 12 till 3 i syfte att skapa en mera konkurrenskraftig<br />
kostnadsstruktur och ge utrymme för Bolaget att<br />
fokusera på lönsam tillväxt inom kärnverksamheten.