Koncernens balansräkningar i sammandrag - Duni Group

skuldsättningsgraden är som följer:
Koncernen Moderbolaget
2007-06-30 2006-12-31 2005-12-31 2007-06-30 2006-12-31 2005-12-31
Total upplåning –1 249 –3 049 –3 262 –1 408 –3 274 –3 441
Derivatinstrument –netto 0 –3 –6 1 3 –7
Andra långfristiga fordringar 2 13 6 0 1 3
Avsättningar till pensioner –204 –237 –241 –111 –109 –138
Avgår: likvida medel 112 193 152 64 54 19
Nettoskuld –1 339 –3 083 –3 352 –1 454 –3 325 –3 564
Totalt eget kapital 1 300 838 816 1 261 1 375 1 498
Totalt kapital 2 639 3 921 4 168 2 715 4 700 5 062
Skuldsättningsgrad 51% 79% 80% 54% 71% 70%
minskningen i skuldsättningsgraden under 2007 beror i huvudsak på försäljning
av desterkoncernen.
3.3 Beräkning av verkligt värde
verkligt värde på derivat som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade
marknadspriser på balansdagen. det noterade marknadspriset som
används för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen.
verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv
marknad (exempelvis otC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker.
koncernen använder ett antal olika metoder och gör antaganden som
baseras på de marknadsförhållanden som råder på balansdagen. noterade
marknadspriser eller mäklarnoteringar för likartade instrument används för
långfristiga skulder. andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassaflöden,
används för att fastställa verkligt värde för resterande finansiella
instrument. verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av
bedömda framtida kassaflöden. verkligt värde för valutaterminskontrakt
fastställs genom användning av noterade kurser för valutaterminer på balansdagen.
redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar och
leverantörsskulder förutsätts motsvara verkliga värden, eftersom dessa poster
är kortfristiga till sin natur. verkligt värde på finansiella skulder beräknas, för
upplysningssyfte, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet
till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för koncernen för liknande
finansiella instrument.
Not 4 Viktiga uppskattningar och bedömningar för
redovisningsändamål
uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk
erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser
som anses rimliga under rådande förhållanden.
4.1 Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål
koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. de uppskattningar
för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt,
sällan att motsvara det verkliga resultatet. de uppskattningar
och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i
redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår
anges i huvuddrag nedan.
Nyttjandeperiod immateriella och materiella anläggningstillgångar
koncernledningen fastställer bedömd nyttjandeperiod och därmed sammanhängande
avskrivning för koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar.
dessa uppskattningar baseras på historisk kunskap om motsvarande
tillgångars nyttjandeperiod. nyttjandeperiod samt bedömda restvärden
prövas varje balansdag och justeras vid behov.
redovisade värden för respektive balansdag för immateriella och materiella
anläggningstillgångar, se not 23–27.
Nedskrivningsprövning för goodwill
koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för
goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs under avsnitt
”nedskrivning av icke-finansiella tillgångar”. Återvinningsvärden för kassagenererande
enheter har fastställs genom beräkning av nyttjandevärde. för
dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras (not 23).
redovisade värden per balansdagen för goodwill fördelade per kassagenererande
enhet, se not 23.
även om den uppskattade tillväxttakten som tillämpats för diskonterade
kassaflöden efter den prognostiserade femårsperioden hade varit 0% i stället
för ledningens bedömning på 1%, skulle inget nedskrivningsbehov av goodwill
förekomma.
även om den uppskattade diskonteringsräntan före skatt som tillämpats
för diskonterade kassaflöden hade varit 10% i stället för ledningens bedömning
på 9%, skulle inget nedskrivningsbehov av goodwill förekomma.
Värdering av underskottsavdrag
koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för
uppskjutna skattefordringar avseende skattemässiga underskottsavdrag.
dessutom undersöker koncernen möjligheten att aktivera nya uppskjutna
skattefordringar avseende årets skattemässiga underskottsavdrag ifall det är
tillämpligt. uppskjuten skattefordran är endast upptagen i de fall det är troligt
att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot
vilka den temporära skillnaden kan utnyttjas.
redovisade värden för uppskjuten skattefordran för respektive balansdag
framgår av not 21 ”inkomstskatter”. i not 21 framgår att ej värderade underskottsavdrag
per 2007-06-30 uppgår till 0 msek (2006: 23 msek, 2005:
240 msek). ej värderade underskottsavdrag var främst hänförliga till
avvecklade verksamheter.
Pensioner
kostnaderna liksom värdet på pensionsförpliktelser för förmånsbaserade
pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar som utgår ifrån antaganden
om diskonteringsränta, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar,
framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. antaganden
om diskonteringsränta baserar sig på högkvalitativa placeringar med fast
ränta och löptid motsvarande koncernens befintliga pensionsförpliktelser.
redovisade värden för pensionsskuld för respektive balansdag framgår av
not 36 ”avsatt till pensioner”.
4.2 Viktiga bedömningar vid tillämpning av företagets redovisningsprinciper
Fördelning av anläggningstillgångar på segment samt goodwill till kassagenererande
enheter
de primära segmenten nyttjar gemensamma anläggningstillgångar. vid
redovisning av de gemensamma anläggningstillgångarna per segment har
dessa fördelats baserat på respektive segments verksamhetsvolym vilket anses
vara en rimlig fördelningsgrund då respektive segments nyttjande av tillgången
visas. motsvarande fördelning har även skett vid fördelning av koncerngemensamma
kostnader. förvärvsgoodwill har fördelats på kassagenererande
enheter och segment utifrån en bedömning av vilka enheter som kommer
att dra nytta av de synergier etc som rörelseförvärvet skapar. när fördelningen
genomförts har ledningen vägt in enheternas uppskattade verksamhetsvolymer
samt en bedömning av marknadens utveckling för respektive
enhet.
111