Koncernens balansräkningar i sammandrag - Duni Group

More documents

Recommendations

Info

108 inbjudan till förvärv av aktier i duni ab (publ) • finansiell information Not 3 finansiella riskfaktorer 3.1 finansiella riskfaktorer koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (omfattande valutarisk, ränterisk i verkligt värde, ränterisk i kassaflödet samt prisrisk avseende dotterbolaget rexcell tissue & airlaid ab’s energiförbrukning och inköp av massa), kreditrisk och likviditetsrisk. koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. koncernen använder derivatinstrument för att reducera viss riskexponering. riskhanteringen sköts av en central finansavdelning (treasury) enligt policies som fastställts av styrelsen. treasury identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata och icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet. de ekonomiska säkringsrelationer som koncernen etablerat som ett led i sin riskhantering kvalificerar sig inte för säkringsredovisning enligt reglerna i ias 39. (a) Marknadsrisk i) Valutarisk duni verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar. koncernens exponering för förändring i valuta kan beskrivas som omräkningsexponering respektive transaktionsexponering. duni hanterar sin omräkningsexponering samt transaktionsexponering genom att minimera exponeringen i de enskilda koncernbolagen. varje enskilt koncernbolag ska sträva efter att minimera sin valutarisk. valutarisken minimeras bland annat genom att affärstransaktioner genomförs i den egna funktionella valutan. koncernbolagens inköp, främst interna, kan dock ske i andra valutor än den egna funktionella valutan varför dessa är exponerade för en valutarisk. finansiell in- och utlåning i de enskilda koncernbolagen sker främst internt och i det enskilda koncernbolagets funktionella valuta. i enlighet med koncernens policy använder sig moderbolaget av valutaterminskontrakt för att reducera valutarisken i de interna nettoflödena samt i sin in- och utlåning till koncernbolagen. – Omräkningsexponering Poster inkluderade i varje enskilt dotterbolags årsredovisning är beräknade efter den valuta där dotterbolaget har sin primära ekonomi och/eller sin juridiska hemvist (funktionell valuta). moderbolagets årsredovisning är presenterad i svenska kronor (sek), vilket är koncernens presentationsvaluta. omräkning från varje bolags funktionella valuta till sek ger inte upphov till något kassaflöde varför denna exponering inte säkras. den omräkningsexponering som diskuteras nedan är inte exponering i nettoinvesteringar i utländsk valuta utan exponering i de enskilda koncernbolagens <strong>balansräkningar</strong> till följd av att dessa kan inkludera poster i annan valuta än dess funktionella. koncernen är även exponerad för den typ av omräkningsdifferens som uppstår när de enskilda koncernbolagen såväl som moderbolaget i sin balansräkning har poster denominerade i andra valutor än sin egna funktionella valuta. denna omräkning slår igenom i koncernens resultat. som ovan nämnts är de finansiella tillgångarna och skulderna i de enskilda koncernbolagen främst interna. På detta sätt har exponeringen centraliserats till moderbolaget. i moderbolaget säkras, i enlighet med koncernens policy, 100% av den interna in- och utlåningen varför ingen förändring i valutakurser ger någon effekt på resultatet. bedömningen gäller således även koncernen. vad gäller den konsoliderade koncernen bedöms omräkningsexponeringen i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar som liten då dessa poster i allt väsentligt är denominerade i de enskilda koncernbolagens funktionella valuta. av samma skäl bedöms omräkningsexponeringen i varulager, skattefordringar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter samt kundfordringar som liten. avsättningar och uppskjutna skatteskulder är i allt väsentligt denominerade i koncernenbolagens funktionella valutor. övriga skuldposter, såsom skatteskulder, övriga skulder samt upplupna kostnader och förutbetalda intäkter är i allt väsentligt denominerade i koncernbolagens funktionella valutor. i moderbolaget finns dock externa kundfordringar i annan valuta än moderbolagets funktionella valuta varför dessa är exponerade för en valutarisk. i den konsoliderade koncernen finns en exponering i den externa finansiella upplåningen, då denna delvis sker i andra valutor än den funktionella. denna exponering är enligt koncernens policy till 100% säkrad varför en förändring i valutakurser inte får någon effekt på såväl koncernens som moderbolagets resultat. externa lån är från och med mars 2007 främst denominerade i eur, före refinansieringen i mars 2007 fanns även en mindre del lån i usd. som ovan nämnts ska de enskilda koncerbolagen sträva efter att minimera sin valutarisk genom att i huvudsak endast göra transaktioner i sin egen funktionella valuta. detta medför dock att de enskilda koncernbolagens, i koncernen eliminerade, interna leverantörsskulder delvis är exponerade för en valutarisk. externa inköp sker i andra valutor än den funktionella valutan varför viss exponering finns i koncernens leverantörsskulder. även i koncernens externa leverantörsskulder finns det därför en omräkningsexponering. koncernens derivatinstrument är till stor del denominerade i andra valutor än den funktionella varför dessa är exponerade för en valutarisk. om samtliga valutor skulle varit 5% högre/lägre skulle koncernens resultat pga exponeringen i de enskilda koncernbolagens såväl som koncernens balansposter varit cirka –/+24 msek (2006: –/+21 msek, 2005: –/+30 msek). motsvarande för moderbolaget cirka –/+18 msek (2006: –/+13 msek, 2005: –/+26 msek.) – Transaktionsexponering som ovan nämnts ska varje enskilt koncernbolag sträva efter att minimera antalet transaktioner i andra valutor än sin egna funktionella valuta. de interna flödena kan därför, när ett bolag köper av ett annat, ske i andra valutor än sin egna funktionella valuta. exponeringen internt minimeras genom nettingavtal, interna transaktioner nettas ut för att minska antalet transaktioner. nettingsystemet hanteras centralt av treasury. dunis riskhanteringspolicy är att säkra 75% av förväntade interna kassaflödena under perioden 0–6 månader, 50% under perioden 7–12 månader samt 10% de kommande 13–18 månader, med en möjlig variation på +/– 10%. koncernens exponering i framtida interna kassaflöden fördelade på de största valutaflödena i belopp räknat anges nedan. valutarisken i respektive valuta hänför sig till den öppna positionen, d v s den del av kassaflödet som inte säkrats genom användning av valutaterminskontrakt. analysen nedan visar hur en förändring av respektive valutakurs på +/–5% skulle påverka resultatet. 2007-06-30 2006-12-31 2005-12-31 Exponerat Exponerat Exponerat Valuta flöde 5% +/– flöde 5% +/– flöde 5% +/– CHF 65% 2 15% 1 25% 1 EUR 36% 3 39% 2 51% 9 GBP 13% 1 31% 3 36% 3 PLN 44% –2 52% –3 31% –1 koncernen har via dotterbolaget rexcell tissue & airlaid ab en indirekt valutarisk i usd. internationellt är massa prissatt i usd, en usd förstärkning/ försvagning ger minskade respektive ökade inköpskostnader för koncernen. om usd under 2007 skulle varit 5% högre/lägre skulle inköpskostnaderna för massa vara 8 msek (2006: 15 msek, 2005: 15 msek) högre/lägre. koncernens externa upplåning motsvaras till ca 25% av intern nettoutlåning. koncernen har inte som policy att säkra räntebetalningar, varken interna eller externa. exponeringen i räntebetalningarna var främst hänförlig till valutorna eur och usd före mars 2007, efter mars 2007 är exponeringen främst hänförlig till eur. om valutakurserna under 2007 skulle varit 5% högre/lägre skulle resultatet påverkas med –/+2 msek (2006, –/+1 msek, 2005 –/+2 msek). analysen gäller såväl för koncernen som för moderbolaget.
ii) Prisrisker – Energiprisrisker dotterbolaget rexcell tissue & airlaid ab köpte under 2006 cirka 113 600 mWh el till en kostnad av cirka 52 msek, samt 5 435 ton gasol för cirka 27 msek. en mindre del olja förbrukades till en kostnad av 8 msek. rexcell tissue & airlaid ab är genom sin energiintensiva verksamhet utsatt för risker förknippade med prisförändringar på energi, framförallt gas och el. i de fall energiprisrisken inte är säkrad kommer prisförändringar på energimarknaden att ha en direkt påverkan på företagets resultat. rexcell tissue & airlaid ab reducerar risken för variationer i elpriset genom att använda sig av elderivat för att säkra elpriset. en energiprisförändring på +/– 5% av den energi rexcell tissue & airlaid ab förbrukar påverkar 2007 års resultat med –/+ ca 4 msek (2006: –/+5 msek, 2005: –/+5 msek). Per 2006-12-31 hade rexcell tissue & airlaid ab 2 365 stycken oförbrukade utsläppsrätter med ett marknadsvärde av 0 msek. bedömningen för 2007 är att årets tilldelning, inklusive oförbrukade rättter, kommer att täcka årets utsläpp. – Massaprisrisker för vissa pappers- och massaprodukter finns det en otC-handel i finansiella kontrakt, d v s det finns en möjlighet att reducera risken i svängningar i pappers- och massapriset. inköp av papper- och massa görs av dotterbolaget rexcell tissue & airlaid ab. duni har för närvarande inte tecknat några sådana kontrakt. en prisförändring på massapriset under 2007 på +/– 1% per ton påverkar resultat med –/+ 3 msek (2006, –/+ 5 msek, 2005, –/+ 5 msek). iii) Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden koncernen är exponerad för ränterisk främst i euribor och stibor. då all upplåning är till rörlig ränta (se not 34 för mer detaljer) är koncernen endast exponerad för kassaflödesrisk avseende den finansiella upplåningen. även moderbolagets interna in- och utlåning sker till rörlig ränta med räntejustering varje kvartal. vad gäller koncernens räntederivat finns även en exponering i förändringar i verkligt värde då koncernen idag inte tillämpar säkringsredovisning enligt ifrs och därigenom värderar sina ränteswappar till verkligt värde. koncernen innehar inte några väsentliga räntebärande tillgångar, varför koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt är oberoende av förändringar i marknadsräntor. koncernens ränterisk avseende kassaflöde uppstår genom långfristig upplåning i rörlig ränta. upplåning som görs med fast ränta kan utsätta koncernen för ränterisk avseende verkligt värde, som ovan nämnts finns ingen upplåning i fast ränta, se dock kommentar till mezzaninelån i not 34. koncernen har som policy att ha minst 60% av sin upplåning till fast ränta och använder ränteswappar för att uppnå detta. under 2006 och 2005 bestod koncernens upplåning till rörlig ränta av sek, eur och usd. efter refinansiering 30 mars 2007 är lånen upptagna i eur samt sek till rörlig ränta. koncernen har, efter refinansieringen mars 2007, valt att via ränteswappar omvandla samtliga rörliga räntor till fast ränta. ränteswapparna innebär att koncernen kommer överens med andra parter om att, med angivna intervaller (vanligen per kvartal), utväxla skillnaden mellan räntebelopp enligt fast kontraktsränta och det rörliga räntebeloppet, beräknade på kontrakterade nominella belopp. om räntorna på koncernens upplåning per den 30 juni 2007 varit 100 punkter högre/lägre med alla andra variabler konstanta och hänsyn tagits till ränteswappar, hade koncernens resultat för första kvartalet 2007 varit 5 msek (2006: 19 msek, 2005 21 msek) lägre/högre. för andra kvartalet 2007 hade vinsten varit i princip oförändrad då all rörlig ränta swappats till fast ränta. då duni inte tillämpar säkringsredovisning enligt ifrs är koncernen, utöver en resultatpåverkan hänförlig till högre eller lägre räntekostnader, även exponerad för en förändring i verkligt värde på de ränteswappar koncernen tecknat. om räntorna per den 30 juni 2007 varit 100 punkter högre/ lägre med alla andra variabler konstanta hade resultatet varit +/–12 (2006: +/–3 msek, 2005 +/–11 msek) pga att förändringen i verkligt värde på koncernens ränteswappar redovisas i resultaträkningen. analysen gäller såväl för koncernen som för moderbolaget. (b) Kreditrisk kreditrisk hanteras på koncernnivå. kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot koncernens kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått lägst kreditrating ”a- (minus)” long term rating accepteras. totalbeloppet som deponeras eller investeras i en bank eller i ett enskilt finansbolag får ej överstiga 150 msek. samtliga nya kunder kreditbedöms av oberoende värderare. i de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning, tidigare erfarenheter och andra faktorer beaktas. individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. användningen av kreditgränser följs upp regelbundet. den maximala kreditrisken utgörs som det bokförda värdet på de exponerade tillgångarna inklusive derivat med positiva marknadsvärden. exponering mot finansiell part är mycket begränsad då koncernen är nettolåntagare. andelen förfallna fordringar över 180 dagar utgjorde 1% av de totala kundfordringarna (2006: 1%, 2005: 1%). för moderbolaget är motsvarande andel 0% för alla åren. (c) Likviditetsrisk koncernens likviditetsrisk består i att koncernen saknar likvida medel för betalning av sina åtaganden. risken hanteras i koncernen genom att treasury tillser att det finns tillräckligt med likvida medel, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter (dessa beskrivs närmare i not 34) och möjligheten att stänga marknadspositioner. Per 2007-06-30 har koncernen en likviditet om 112 msek samt en outnyttjad kreditfacilitet om 119 msek. de kommande periodernas utbetalningar relaterade till finansiella skulder visas i nedanstående tabeller. i koncernens prognoser, vilka företagsledningen löpande tar del av, bedöms kommande investeringar vara något högre än avskrivningarna. koncernens kreditfacilitet är förenad med covenants som består av dels ett antal finansiella nyckeltal dels ett antal icke finansiella villkor. de finansiella nyckeltalen är bl a finansiell nettoskuld i förhållande till ebitda, räntetäckningsgrad, kassaflöde samt vissa investeringsbegränsningar. duni arbetar löpande med uppföljning av sina covenants och styrelsen tar del av resultatet. koncernen prognostiserar efterlevnaden av sina covenants för den kommande 6 månaders perioden. tabellen nedan visar koncernens finansiella skulder som kommer att regleras netto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. de belopp som anges är de avtalsenliga odiskonterade beloppen. med undantag av vissa leverantörsskulder samt energiderivat är alla tabeller avseende likviditetsrisk även relevanta för moderbolaget. 109
Page 1 and 2:
Inbjudan till förvärv av aktier i
Page 3 and 4:
Innehåll Sammanfattning 2 Riskfakt
Page 5 and 6:
Duni delar in verksamheten i tre af
Page 7 and 8:
Sverige, Norge, Finland och Danmark
Page 9 and 10:
kund. Att kontrollera värdekedjan
Page 11 and 12:
iskfaktorer Investeringar i Dunis a
Page 13 and 14:
Inbjudan till förvärv av aktier i
Page 15 and 16:
Villkor och anvisningar erBjuDAnDeT
Page 17 and 18:
lämnas. Observera att e-post är e
Page 19 and 20:
Finansiell information i sammandrag
Page 21 and 22:
Kommentarer till den finansiella ut
Page 23 and 24:
• nedläggning av konverteringen
Page 25 and 26:
Tissue Nettoomsättningen för tiss
Page 27 and 28:
RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULDSÄTTNING
Page 29 and 30:
prisförändring på +/-5% av den e
Page 31 and 32:
BORDSARTIKLAR FÖR ENGåNGSBRUK Ser
Page 33 and 34:
mArKnADssTorleK ocH TIllväxT Dunis
Page 35 and 36:
Dunis historik Duni är ledande i E
Page 37 and 38:
Geografiskt delas Dunis försäljni
Page 39 and 40:
AFFärsIDé, mÅl ocH sTrATegI Aff
Page 41 and 42:
Elegance
Page 43 and 44:
Förpackingslösningar • Inom fö
Page 45 and 46:
Affärsområde retAil Inom Retail e
Page 47 and 48:
Inom tissue består konkurrensen av
Page 49 and 50:
InKöp ocH leverAnTörer Duni har e
Page 51 and 52:
per-Åke Halvordsson (född 1 ) Arb
Page 53 and 54:
ledningen. En styrelseledamot anses
Page 55 and 56:
ägarförhållanden tabellen nedan
Page 57 and 58:
Bolagsordning § 1 Bolagets firma
Page 59 and 60: legala frågor och kompletterande i
Page 61 and 62: TvIsTer Dunis tyska dotterbolag Dun
Page 64 and 65: 62 inbjudan till förvärv av aktie
Page 102 and 103: 100 inbjudan till förvärv av akti
Page 152 and 153: 150 inbjudan till föRväRv av akti
Page 160 and 161:
158 inbjudan till föRväRv av akti
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 176:
”Duni ska bidra till ökad stämn
show all

Koncernens balansräkningar i sammandrag - Duni Group

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?