Koncernens balansräkningar i sammandrag - Duni Group

More documents

Recommendations

Info

146 inbjudan till förvärv av aktier i duni ab (publ) • finansiell information Effekt på resultaträkningarna vid tillämpning av IFRS 5: 2005-12-31 2006-12-31 IFRS före IFRS före tillämpn av Effekt av tillämpn av Effekt av Not IFRS 5 IFRS 5 IFRS IFRS 5 IFRS 5 IFRS i, j Nettoomsättning 5 964 –2 308 3 656 6 254 –2 492 3 762 Kostnader för sålda varor –4 663 1 834 –2 829 –4 886 2 074 –2 812 Bruttoresultat 1 301 –474 827 1 368 –418 950 Försäljningskostnader –637 127 –510 –618 159 –459 Administrationskostnader –245 60 –185 –286 67 –219 Forsknings- och utvecklingskostnader –18 18 0 –24 18 –6 Övriga rörelseintäkter 38 28 66 163 –119 44 Övriga rörelsekostnader –239 160 –79 –124 91 –33 Rörelseresultat 200 –81 119 479 –202 277 Finansiella intäkter 5 42 47 21 38 59 Finansiella kostnader –303 3 –300 –334 –1 –335 Resultat före skatt –98 –36 –134 166 –165 1 Inkomstskatt 31 –34 –3 –100 88 –12 Årets resultat från kvarvarande verksamheter –67 –70 –137 66 –77 –11 Årets resultat från avvecklade verksamheter i 70 70 72 72 Årets resultat –67 –67 66 61 Beskrivning av effekter: a) Goodwill ifrs 3 ”rörelseförvärv” kräver att goodwill och övriga immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod inte längre skrivs av utan testas för nedskrivning, dels vid övergången till ifrs den 1 januari 2005, dels årligen eller oftare om det finns indikationer på värdenedgång. en sådan tillgång skrivs ned om det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet. duni har genomfört nedskrivningstester per den 1 januari 2005, per den 31 december 2005 samt per den 31 december 2006. enligt dessa tester finns det inget nedskrivningsbehov. enligt svenska redovisningsprinciper ska alla immateriella tillgångar, inklusive goodwill, skrivas av över en bedömd nyttjandeperiod. denna förändring påverkar inte eget kapital vid övergångstidpunkten, eftersom goodwillavskrivningar före 1 januari 2005 ej ska återföras. som en konsekvens av övergången till ifrs har de goodwillavskrivningar för 2005 och 2006 som redovisats enligt svenska redovisningsprinciper, 333 msek, återförts, vilket medfört en ökning av det egna kapitalet med 165 msek för 2005 och med ytterligare 168 msek för 2006. justeringen har medfört en minskning av övriga rörelsekostnader. vidare har återföring av goodwillavskrivningar medfört att realisationsresultatet vid avyttring av duni americas under 2006 minskat med 10 msek, vilket medfört en minskning av övriga rörelseintäkter med 10 msek. vid uppdelning av resultaträkningen på kvarvarande verksamhet och avvecklad verksamhet ingår realisationsresultat i resultat från avvecklad verksamhet. balansposten goodwill har därmed per 2006-12-31 sammanlagt justerats med totalt 323 msek. b) Finansiella instrument ias 39 ”finansiella instrument: redovisning och värdering” tillämpas från och med den 1 januari 2005. en omklassificering och omvärdering av de tillgångar och skulder som ska redovisas enligt ias 39 har genomförts per den 1 januari 2005. duni har finansiella derivatinstrument, valutaterminskontrakt och energiderivat som innehas i syfte att minska osäkerheten i framtida försäljningsvärden, samt ränteswapavtal som innehas i syfte att skapa den räntebindningstid på låneskulden som är önskvärd. dessa derivatinstrument har tidigare inte redovisats till verkligt värde i balansräkningen, vilket är tvingande enligt ias 39. övergångseffekten på eget kapital som uppstår genom att derivatinstrument värderas till verkligt värde i balansräkningen per den 1 januari 2005 uppgår till –7 msek, per den 31 december 2005 till –8 msek och per den 31 december 2006 till 1 msek, efter beaktande av skatt. totalt 27 msek har redovisats som derivatinstrument med positivt värde per den 1 januari 2005, 30 msek per den 31 december 2005 och 17 msek per den 31 december 2006. vidare har 34 msek redovisats som derivatinstrument med negativt värden per den 1 januari 2005 och 36 msek den 31 december 2005 och 20 msek per den 31 december 2006. justeringen har medfört en ökning/minskning av övriga rörelseintäkter/ övriga rörelsekostnader med –15 msek för 2005 och en minskning/ökning av rörelseintäkter/övriga rörelsekostnader med 7 msek för 2006, samt justering av finansiellt intäkter/finansiella kostnader med 14 msek för 2005 och med 6 msek för 2006. duni uppfyller inte villkoren för säkringsredovisning enligt ias 39, varför förändringar i verkligt värde för samtliga derivatinstrument redovisas i resultaträkningen. värdeförändringar på derivat där syftet är att säkra komponenter hänförligt till ut- respektive inlåning redovisas som finansiell intäkt respektive finansiell kostnad. övriga värdeförändringar på derivat redovisas i rörelseresultatet som övrig rörelseintäkt respektive övrig rörelsekostnad. ias 39 har också haft effekter på värderingen av koncernens upplåning. enligt tidigare redovisningsprinciper har upplåning värderats i balansräkningen till nominellt värde och transaktionskostnader hänförliga till upplåningen har aktiverats som en separat post i balansräkningen som kostnadsförts i resultaträkningen över lånets löptid. enligt ias 39 ska upplåning inledningsvis redovisas till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. övergångseffekten på eget kapital som uppstår genom att upplåning värderas till upplupet anskaffningsvärde per den 1 januari 2005 uppgår till –40 msek, per den 31 december 2005 till -39 msek och per den 31 december 2006 till –39 msek, efter beaktande av skatt. värdering av upplupet anskaffningsvärde innebär vidare att aktiverade finansieringskostnader omklassificerats från ”andra långfristiga fordringar” respektive ”övriga kortfristiga fordringar” och nettoredovisas mot respektive lån inom ”långfristiga skulder” och ”kortfristiga skulder”. vidare har ias 39 haft effekter på värderingen av koncernens mezzaninelån med vidhängande warrants. verkligt värde på skulddelen har fastställts
genom användning av marknadsränta för ett liknande lån utan vidhängande warrants. detta belopp har redovisats som skuld i balansräkningen till upplupet anskaffningsvärde. Återstående del av erhållet belopp hänförs till optionsdelen (warrants) och denna redovisas i eget kapital, netto efter skatt. övergångseffekten på eget kapital som uppstår genom att koncernens mezzaninelån har delats upp i en skulddel och egetkapitaldel uppgår till 50 msek per den 1 januari 2005, efter beaktande av skatt. c) Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta enligt ias 21 ska fordringar och skulder värderas till bokslutsdagens kurs. vid genomgång har framkommit att detta innebar en omvärdering av fordringar och skulder i utländsk valuta hos koncernens dotterbolag. övergångseffekten på eget kapital som uppstår genom att omvärdering av fordringar och skulder till balansdagens kurs uppgår per den 1 januari 2005 till 1 msek, per den 31 december 2005 till 1 msek och per den 31 december 2006 till -2 msek, efter beaktande av skatt. d) Ersättningar till anställda efter avslutad anställning duni har från och med den 1 januari 2004 tillämpat rr 29, ”ersättningar till anställda”, i enlighet med god redovisningssed i sverige. rr 29 överensstämmer i allt väsentligt med ifrs redovisningsstandard ias 19 ”ersättningar till anställda”. i enlighet med övergångsreglerna i rr 29 sattes aktuariella vinster och förluster som uppkommit före den 1 januari 2004 till noll och fördes till det egna kapitalet per datum för övergången. enligt övergångsreglerna i ifrs 1 ”första gången ifrs tillämpas” kan alla ackumulerade aktuariella vinster och förluster som uppkommit före övergången till ifrs, den 1 januari 2005, nollställas och föras till det egna kapitalet. de övergångseffekter som övergången till ifrs medfört berör således de aktuariella vinster och förluster som uppkommit mellan den 1 januari 2004 och 1 januari 2005 och hur dessa redovisats. övergångseffekten på eget kapital uppgår till –5 msek, efter beaktande av uppskjuten skatt. e) Ackumulerade omräkningsdifferenser omräkningsdifferenser avseende investeringar i utlandsverksamheter ska enligt ias 21 ”effekter av ändrade valutakurser” redovisas som en separat post i eget kapital. vid försäljning av utlandsverksamheter ska ackumulerade omräkningsdifferenser redovisas som en del av resultatet av avyttringarna. företaget har valt att sätta ackumulerade omräkningsdifferenser till noll per 1 januari 2005 enligt övergångsbestämmelserna i ifrs 1. detta har medfört att resultatförd omräkningsdifferens vid avyttring av duni americas har ändrats från –49 msek till 12 msek. ändringen innebär att finansiella kostnader minskat med 49 msek samt finansiella intäkter har ökat med 12 msek för räkenskapsåret 2006. detta redovisas i resultaträkningen under årets resultat från avvecklade verksamheter. f) Uppskjutna skatter effekten av justeringar ovan har medfört att uppskjuten skatt redovisas på skillnaden mellan tidigare redovisat belopp och belopp redovisat enligt ifrs: de ovanstående justeringarna ökade den uppskjutna skatteskulden respektive den uppskjutna skattekostnaden som följer: 2005-01-01 2005-12-31 2006-12-31 Ökning av uppskjuten skattefordran 17 12 8 Ökning av uppskjuten skatteskuld 16 12 10 Ökning av uppskjuten skattekostnad 1 –1 –2 g) Minoritetsintressen enligt ias 1 ”utformning av finansiella rapporter” ska minoritetsintresse redovisas som en separat komponent i eget kapital i balansräkningen istället för mellan skulder och eget kapital. i resultaträkningen ska minoritetens andel av resultatet ej längre reducera det redovisade resultatet för perioden. under resultaträkningen specificeras istället hur stor del av årets resultat som är hänförligt till ägarna av moderbolaget respektive minoritetsägarna i dotterbolag. det totalt redovisade egna kapitalet ökar härigenom med 0 msek per den 1 januari 2005, med 2 msek per den 31 december 2005 och med 4 msek per den 31 december 2006. Årets resultat för 2005 ökar med 1 msek och för 2006 med 0 msek. h) Resultat per aktie enligt IFRS för räkenskapsåret 2005 och 2006 nedan beskrivs förändring av antal aktier vid övergång till ifrs. 2006 2005 Tidigare Tidigare redo- Effekt av redo- Effekt av visnings- övergång visnings- övergång regler till IFRS regler till IFRS (tusental) (tusental) (tusental) (tusental) Genomsnittligt antal aktier före utspädning Justering för aktieoptioner 5 875 5 875 5 871 5 875 (tusental) 1) Justering för konvertibla 0 140 0 140 skuldebrev (tusental) Genomsnittligt antal aktier före utspädning 0 27 0 27 (tusental) 5 875 6 042 5 871 6 042 1) Optionerna avser mezzaninelånet med vidhängande warrants . vid övergång till ifrs noterades att utspädning på grund av aktieoptioner (koncernens mezzaninelån med vidhängande warrants) samt konvertibla skuldebrev ej beaktats i tidigare redovisningsregler. i) Avvecklade verksamheter duni tillämpar ifrs 5 ”anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter” från och med den 1 januari 2005. justering avseende ifrs 5 för 2005 och 2006 avser effekter av att duni americas i augusti 2006 klassificerades som avvecklad verksamhet och dester i mars 2007 klassificerades som avvecklad verksamhet och där ifrs 5 kräver omklassificering av jämförelseårets resultat hänförligt till avvecklade verksamheter. det är alltså inte fråga om en retroaktiv tillämpning av ifrs 5 utan endast om en omklassificering av resultatet hänförligt till avvecklade verksamheter eftersom ifrs 5 anger att detta ska presenteras på en rad i resultaträkningen omedelbart före årets resultat för kvarvarande verksamheter för räkenskapsåret. avyttringen av duni americas och desters verksamheter har ej haft några effekter på balansräkningen för något av åren eftersom klassificeringen som ”avvecklade verksamheter” har skett i samband med respektive avyttring. av årets resultat efter skatt för 2005 redovisas 70 msek som avvecklade verksamheter varav -8 msek är hänförligt till duni americas och 78 msek är hänförligt till dester. av årets resultat efter skatt för 2006 redovisas 77 msek som avvecklade verksamheter varav 43 msek är hänförligt till duni americas och 34 msek är hänförligt till dester. j) Presentation och uppställning vissa förändringar i klassificering och benämningar har skett i balans- respektive resultatrapporterna. dessa förändringar har skett direkt i den kolumn som benämns ” tidigare redovisningsregler”. förändringarna avser i huvudsak följande. enligt ias 1 ”utformning av finansiella rapporter” ska avsättningar redovisas som skulder och inte under separat rubrik i balansräkningen. vidare ska avsättningar delas upp och redovisas som kortfristiga eller långfristiga skulder. duni har klassificerat om alla avsättningar som långfristiga eller kortfristiga skulder på basis av när de beräknas betalas. avsättningar för pensioner och uppskjuten skatt har klassificerats som långfristiga skulder och avsättningar för omstruktureringar har fördelats på långfristiga respektive kortfristiga skulder. enligt ias 1 får inte likvida medel som har löptid överstigande 12 månader redovisas som omsättningstillgång. koncernen har likvida medel som är spärrade med förfallotid överstigande 12 månader. dessa poster har därför omrubricerts till ”andra långfristiga fordringar”. denna omklassificering har medfört en minskning av likvida medel med 9 msek per den 31 december 2006. koncernens resultaträkning avslutas med ”Periodens resultat” som motsvarar tidigare ”nettoresultat” utan avdrag för minoritetsandelar. Periodens resultat delas därefter upp på vad som är hänförligt till aktieägare i moderföretaget respektive minoriteten. 147
Page 1 and 2:
Inbjudan till förvärv av aktier i
Page 3 and 4:
Innehåll Sammanfattning 2 Riskfakt
Page 5 and 6:
Duni delar in verksamheten i tre af
Page 7 and 8:
Sverige, Norge, Finland och Danmark
Page 9 and 10:
kund. Att kontrollera värdekedjan
Page 11 and 12:
iskfaktorer Investeringar i Dunis a
Page 13 and 14:
Inbjudan till förvärv av aktier i
Page 15 and 16:
Villkor och anvisningar erBjuDAnDeT
Page 17 and 18:
lämnas. Observera att e-post är e
Page 19 and 20:
Finansiell information i sammandrag
Page 21 and 22:
Kommentarer till den finansiella ut
Page 23 and 24:
• nedläggning av konverteringen
Page 25 and 26:
Tissue Nettoomsättningen för tiss
Page 27 and 28:
RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULDSÄTTNING
Page 29 and 30:
prisförändring på +/-5% av den e
Page 31 and 32:
BORDSARTIKLAR FÖR ENGåNGSBRUK Ser
Page 33 and 34:
mArKnADssTorleK ocH TIllväxT Dunis
Page 35 and 36:
Dunis historik Duni är ledande i E
Page 37 and 38:
Geografiskt delas Dunis försäljni
Page 39 and 40:
AFFärsIDé, mÅl ocH sTrATegI Aff
Page 41 and 42:
Elegance
Page 43 and 44:
Förpackingslösningar • Inom fö
Page 45 and 46:
Affärsområde retAil Inom Retail e
Page 47 and 48:
Inom tissue består konkurrensen av
Page 49 and 50:
InKöp ocH leverAnTörer Duni har e
Page 51 and 52:
per-Åke Halvordsson (född 1 ) Arb
Page 53 and 54:
ledningen. En styrelseledamot anses
Page 55 and 56:
ägarförhållanden tabellen nedan
Page 57 and 58:
Bolagsordning § 1 Bolagets firma
Page 59 and 60:
legala frågor och kompletterande i
Page 61 and 62:
TvIsTer Dunis tyska dotterbolag Dun
Page 64 and 65:
62 inbjudan till förvärv av aktie
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99: 96 inbjudan till förvärv av aktie
Page 100 and 101: 98 inbjudan till förvärv av aktie
Page 102 and 103: 100 inbjudan till förvärv av akti
Page 152 and 153: 150 inbjudan till föRväRv av akti
Page 176: ”Duni ska bidra till ökad stämn
show all

Koncernens balansräkningar i sammandrag - Duni Group

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?