Ladda ner som PDF - Brottsförebyggande rådet

menar att kontrollen, att säljaren verkligen är ägare
till böckerna, är mer rigorös i Sverige än utomlands.
En bokexpert på Stockholms auktionsverk kände
personligen den avslöjade personen eftersom han
ibland ropade in böcker för Kungl. bibliotekets
räkning. Till följd av att svenska auktionshus säkerligen
skulle ha kontrollerat med Kungl. biblioteket
försökte den misstänkte personen inte att sälja
några böcker via sådana kanaler. Det var Tyskland
som gällde.
Under andra hälften av 1980-talet etablerade
förste bibliotekarien kontakt med det ansedda auktionshuset
F. Dörling i Hamburg. Efter att det hade
gått i konkurs år 1989 togs verksamheten upp av
den stora auktionsfirman Ketterer Kunst. I Hamburg
fortsatte sedan bokauktionerna som en filialverksamhet
till Ketterer.
Det var en enkel sak för förste bibliotekarien att
stjäla böcker. Någon närmare kontroll av personalen
förekom inte på Kungl. biblioteket. Enligt polisförhör
plockade han bara med sig böckerna i portföljen
och vandrade ut i Humlegårdens friska luft.
När böckerna väl var utanför huset gällde det att
stölderna inte skulle upptäckas. Den genomtänkta
strategin i valet av böcker och arrangemangen för
att sopa igen spåren efter sig är ingredienserna i det
perfekta brottet. Men snart vänder turen.
Den saknade boken
Det är floden Mississippi som blir förste bibliotekariens
fall. En låntagare som är intresserad av naturens
olika ansikten ställer en förfrågan till Kungl.
biblioteket i oktober 2003 (Thomas, 2006). Besökaren
har frågor om antalet illustrationer i bibliotekets
exemplar av H. Lewis verk ”Das illustrirte
Mississippithal, dargestellt in 80 nach der Natur aufgenommenen
Ansichten vom Wasserfalle zu S:t Anthony
an bis zum Golf von Mexico ... Nebst einer
historischen und geographischen Beschreibung von
George B, Douglas”, utgiven i Düsseldorf 1854–55.
Boken finns upptagen i Kungl. bibliotekets datakataloger
Libris och Regina, men personalen hittar
inte verket i magasinet. Det är en fin och värdefull
bok som tillhör Carl XV:s samling.
Låntagaren ger inte upp utan återkommer med
samma förfrågan i april 2004. Inte heller nu kan boken
återfinnas. Men redan efter den första förfrågan
inleder biblioteket en utredning. ”Vaga misstankar
om att det inte stod rätt till gjorde att efterforskningar
påbörjades”, skriver biblioteksrådet Barbro
Thomas (2006:192) i en artikel om stölderna vid
Kungl. biblioteket. Vid denna tid var hon chef för
avdelningen för bevarande och tillhandahållande.
Det som gör personalen bekymrad är det stora
samlarintresset för planschverk från Nya världen.
Ett exemplar av Das Illustrirte Mississippithal kan
kosta runt 75 000 USD, och nu förefaller det värdefulla
verket vara borta.
Man söker igenom facket ”Utsikter” där Mississippithal
ska finnas. Klassificeringen av samlingarna
gjordes fram till mitten av 1800-talet i större
och färre avdelningar, som kallas fack. Efterhand
som samlingarna växte uppstod behov av en ökad
finfördelning och ”Geogr. Utsikt.” blev en underavdelning
till Geografi, med verk som innehåller vyer
från olika länder och världsdelar. När boken inte
återfinns i ”Utsikter” söker man i angränsande fack
för det fall verket kunde ha hamnat fel. En genomgång
sker också i Kungl. bibliotekets många kataloger.
Genom årens lopp har ett femtiotal kataloger
byggts upp. Det saknas kort över Mississippithal i
ett par kataloger där boken borde finnas förtecknad
om den ingår i Kungl. bibliotekets samlingar. Tydligen
har gärningspersonen plockat bort kort för att
manipulera katalogen. En insidertjuv på bibliotek
ser till att katalogkort avlägsnas. Det lät en boktjuv
göra vid Helsingfors universitetsbibliotek i mitten
av 1990-talet (Häkli, 2006).
Däremot missar gärningspersonen att ta bort ett
hänvisningskort, som påträffas i Katalog – 1955,
som på biblioteksslang kallas för ”Plåten”. Det är
en katalog som varit i bruk sedan andra hälften av
1800-talet och bygger på ett arbetsmaterial för per-
sonalen och omfattar bibliotekets stora katalog för
material tryckt åren 1501–1955. Katalogen består
av omkring 1,7 miljoner lösa lappar, ofta handskrivna,
inte sällan med blyerts. Sedan har lapparna
fixerats i omkring 2 800 plåtkapslar och bildat en
sammanhängande katalog. Plåten har både en alfabetisk
och en systematisk del.
Det finns också ett hänvisningskort till Mississippithal
i slagordskatalogen som sträcker sig fram
till år 1955. Det är en katalog som baseras på ett
urval av Cardskatalogen, som något förenklat är en
maskinskriven avskrift av ”Plåten”.
Som nämnts är Mississippithal också upptagen
i datakatalogerna. Det betyder att gärningspersonen
inte heller klarar av att manipulera datakatalogerna.
Av de uppgifter som hittills kommit fram
drar en liten krets – Kungl. bibliotekets ledningsgrupp
– vissa strategiska slutsatser. Om boken är
stulen har det skett av en gärningsperson som har
tillträde till samlingarna. Det är således fråga om en
insidertjuv. Det är den första slutsatsen. Den andra
slutsatsen säger något om gärningspersonens yrke:
”Här är det någon som är professionell, men inte
tillräckligt professionell”, berättar Barbro Thomas.
Det gäller att kunna sopa igen alla spår efter sig och
det har boktjuven inte lyckats med.
”Hade det varit en professionell katalogisatör
hade denne kunnat ta bort rubbet”, fortsätter
Barbro Thomas. Det krävs ingående kunskap om
Kungl. bibliotekets katalogsystem för att utplåna
alla spår av ett verk som rätteligen finns i samlingarna.
Det är den kompetensen som förste bibliotekarien
saknar och det är den bristen som leder till
hans avslöjande.
För det första är han inte behörig att ändra i de
bibliotekskataloger som ligger på data. För det andra
förstår han inte av texten på huvudkortet till
Mississippithal att det bör finnas hänvisningskort
med uppgift om boken. Mycket riktigt innehåller
katalogen ett hänvisningskort, som gärningspersonen
missar att plocka bort.
När stöldhärvan så småningom börjar rullas upp
upptäcker polisen att förste bibliotekariens portfölj
innehåller utrivna och lösa sidor från databashandböcker
om Kungl. bibliotekets interna datasystem.
Kanske var den utpekade personen på god väg att
genomföra den perfekta kuppen genom att också
kunna radera i datakatalogerna. Polisens slutsats är
att den avslöjade personen ”gjort allt för att planera
och mörklägga stölderna”, för att citera ur förundersökningen.
Jakten börjar
Nästa steg för Kungl. bibliotekets tjuvjägare är att
försöka avgöra om boktjuven fortfarande finns kvar
på biblioteket. Kanske är han eller hon i full gång
med att stjäla ur boksamlingen. Ett problem med
bokstölder är svårigheten att bestämma när i tiden
brottet ägt rum. Mississippithal kunde ha stulits för
länge sedan och tjuveriet närmast utgöra historia.
Lösningen på denna gåta är inte långt borta. Den
ligger i Bålsta.
Kungl. bibliotekets stora Cardskatalog, som
bygger på ”Plåtens” systematiska del, lästes under
senare delen av 1990-talet in på data. Denna inläsning
eller konvertering, som skedde på Filippinerna
och var klar år 2000, innebar att uppgifterna lades
in i Libris, de svenska forskningsbibliotekens gemensamma
katalog. Cardskatalogen hamnade sedan
i Statens biblioteksdepå i Bålsta, där katalogen
sedan början av år 2000 delvis ligger i ouppackade
kartonger.
En ”handfull personer” på biblioteket fortsätter
att ”gräva vidare”, berättar Barbro Thomas,
och från Bålsta beställer de fram den låda där
kortet för Mississippithal bör finnas. Det är nu år
2003 när kortet över boken inte kan återfinnas i
katalogen och slutsatsen är därför att stölden har
ägt rum någon gång under tiden 2000–2003, då
den stora kortkatalogen funnits tillgänglig i Bålsta.
Gärningspersonen hade knappast kunnat avlägsna
ett kort när katalogen fanns på Filippinerna. ”En
hyggligt färsk stöld”, konstaterar Barbro Thomas.
108 – del 11 del 11 – 109