Ladda ner som PDF - Brottsförebyggande rådet

klubbades för 748 250 $. Detta är en känd dyrbarhet
och förmodligen stulen från Karolinska Institutet
för länge sedan.
Stölder från Stockholms
universitetsbibliotek
I gärningspersonens tjänsterum påträffas den 18 november
2004 tre verk ur Gustaf H. Eneströms bibliotek,
från Stockholms universitetsbibliotek. Böckerna
är försedda med ex libris med tre kronor som
omsluter nordstjärnan (Fil. Hedersdoktorn bibliotekarien
Gustaf Hj. Eneströms bibliotek deposition
av Stockholms universitet i Kungl. Vetenskapsakademins
bibliotek) och stora blåstämplar på titelbladet
(Fil. dr Gustaf Eneströms bibliotek. Stockholms
högskola). Två av verken är från 1500-talet. Eneström
(1852–1923) var forskare i matematikens
historia, bibliotekarie vid Kungl. biblioteket och
ivrig boksamlare av verk om matematik. Han donerade
den omfattande och värdefulla boksamlingen
till Stockholms högskola, numera universitet. Gärningspersonen
hade inte rätt att förfoga över dessa
tre böcker utan de återlämnades av polisen till universitetsbiblioteket.
Gärningspersonens version i polisförhör är att
sju böcker ur den Eneströmska samlingen av någon
anledning hade hamnat i en annan matematikers
kvarlåtenskap (Mittag-Leffler). Fyra av dessa verk
hade gärningspersonen låtit sälja och tre fanns fortfarande
kvar på hans tjänsterum på Kungl. biblioteket.
När det kommer fram att gärningspersonen
hade avlägsnat katalogkort till de böcker han stulit
på Kungl. biblioteket antar personalen att han gjort
likadant med den Eneströmska samlingen. Teorin är
att gärningspersonen tagit böcker under tiden fram
till år 2002 då samlingen förvarades i Kungl. bibliotekets
stora lager i Bålsta. Sedan har han besökt
Stockholms universitetsbibliotek och avlägsnat de
stulna böckernas katalogkort. Universitetsbiblioteket
har inte en rad gamla kataloger som på Kungl.
biblioteket, men man har ändå tur. För många år sedan
gjordes en fotostatkopia över hela kortkatalogen
för en samlares räkning. Kopian finns kvar och
jämförs sedan med kortkatalogen samtidigt som en
inventering sker av bokbeståndet. Elva böcker saknas
vid inventeringen. För tre av dessa försvunna
böcker saknas katalogkort. Slutsatsen är därför att
gärningspersonen stulit tre böcker, sopat igen spåren
efter sig genom att avlägsna katalogkorten och
sedan sålt böckerna på auktion i Tyskland. Misstanken
visar sig vara riktig.
Universitetsbiblioteket undersöker om några av
de försvunna böckerna finns i auktionsverket Ketterers
kataloger och i auktionskatalog 248 återfinns
fyra böcker som troligen hör till den Eneströmska
samlingen. För två av böckerna (nr 63 och 80) finns
anmärkt ”Extinguished stamp on title”. Som nyss
nämnts har samtliga verk i den Eneströmska samlingen
en stor blåstämpel på titelbladet. Gärningspersonen
medgav också att fyra av böckerna från
Eneströms bibliotek sålts på Ketterer:
”Exercitatones quaedam mathematicae” av D.
Bernoulli, utgiven i Venedig 1724, såld som nr 62
på Ketterer Kunst auktion den 13 och 14 november
2000 för 16 000 DM (eller 70 880 kronor), av
samme författare, ”Hydrodynamica, sive de viribus
et motibus fluidorum commentarii”, utgiven i
Strassburg, 1738, såld som nr 63 på Ketterer Kunst
auktion den 13 och 14 november 2000 för 11 000
DM (eller 48 730 kronor), ”Elementorum Geometricorum
Lib.XV, Cum expositione Theonis in priores
XIII á Bartholomaeo Veneto latinitate donata”
av Euclides, utgiven i Basel 1537, såld som nr 80
av Ketterer Kunst auktion den 13 och 14 november
2000 för 6 500 DM (eller 28 795 kronor), och
”Faber Stapulensis et Boethius” av Jordanus Nemorarius,
utgiven i Paris 1514, såld som nr 87 för 10
000 DM (eller 44 300 kronor), på Ketterer Kunst
auktion i november 2000.
I häktet
Medan förste bibliotekarien sitter på Kronobergshäktet
gör han på polisens inrådan en lista över
böcker han stulit. På ett linjerat papper skriver
han sina initialer i övre vänstra hörnet och datum
041111. Han skriver också en reservation för stavoch
minnesfel. Sedan skriver han titlarna ur minnet.
Han börjar med ett av de mest intressanta verken,
”Poems” av Donne och anmärker inom parentes
att den tillhör Kungl. bibliotekets Husebysamling.
Gärningspersonen är visserligen avslöjad som
boktjuv och sitter häktad, men han är fortfarande
bibliotekarie och bemödar sig om att anteckna korrekta
uppgifter.
I polisförhör påstår gärningspersonen att han
mellan åren 1986 och 1994 sålde böcker åt en bekant,
som av någon anledning inte själv ville göra
detta. Böckerna var inte ärligt förvärvade och allt
tyder på att vännen tog böcker som förste bibliotekarien
sedan lät sälja. Enligt förhöret skulle frågan
om brott aldrig ha uttalats utan det var underförstått.
Gärningspersonen fick 25 procent av försäljningsvärdet
och sammanlagt blev det upp mot 800
000 kronor.
Den fråga som uppehåller den grubblande polisen
och lämnar spår efter sig i form av åtskilliga
sidor med antecknade frågor, är vart pengarna tog
vägen. Gärningspersonen vägrar ”på grund av familj
och massmedia, uppge vart pengarna tagit vägen”.
En förklaring som han lämnar i häktet är ”krogbesök
två gånger i veckan” där han ”bränt cirka
3 000–4 000 kr varje gång”. Han skulle ha kommit
in i en ”ond cirkel” och därför varit i behov av
mycket pengar. En del pengar skulle ha gått till att
betala av lån, till en lägenhet och en bil. Han har
även gjort ett inköp på auktionsfirman Kaplans för
22 000 kronor.
Svensk polis i Hamburg
Den 16 september 2005 genomförs inom ramen
för rättshjälpsframställan från Sverige husrannsakan
på auktionsfirman Ketterer Kunst i Hamburg.
Nio tyska kriminalpoliser, en tysk chefsåklagare,
kriminalinspektörerna Lars-Erik Eriksson och Anders
Jilderholt från Stockholmspolisen, biblioteksrådet
Johan Mannerheim och Susanna Broms från
Kungl. biblioteket och åklagaren Gunnar Fjaestad
medverkar. Husrannsakan görs också i en misstänkt
persons bostad.
I auktionsverkets dator görs sökningar på namnet
”Fields” och gärningspersonens efternamn. Polisen
får många träffar och alla transaktioner som
gäller dessa namn sammanställs. Auktionsverkets
personal kopierar sedan katalogtexter och foton ur
auktionskatalogerna som innehåller de stulna böckerna.
Det visar sig att ”Karl Fields” genom åren
lämnat in 103 verk till försäljning, varav 58 böcker
kan spåras till Kungl. biblioteket, 8 till Hagströmerbiblioteket
och 15 till Carolina Rediviva.
Ketterer Kunst granskar sällan identitetshandlingar.
Det enda som sker är att den som lämnar in
böcker skriver på en försäkran om att han eller hon
är rättmätig ägare. För att gardera sig mot stulna
böcker ”ger man akt på biblioteksstämplar”. Det
verkar vara den enda kontrollen.
Ett tragiskt slut
Den 8 december 2004, fyra dagar efter att förste
bibliotekarien släpps från Kronobergshäktet,
tar han sitt liv. Han skär sig i handlederna. Sedan
öppnar han kranarna till gasspisens plattor, men
tändsäkringarna gör att ingen oförbränd gas kan
strömma ut ur munstyckena. Han drar då ut spisen
på golvet och hugger av gasslangen från den fasta
gasanläggningen till spisen. När stadsgasen fyller
vindslägenheten på femte våningen på Surbrunnsgatan
45 förgiftas han till döds. Han är redan död av
koloxiden när gasblandningen exploderar omkring
klockan 04.30 genom en gnista från ett relä.
118 – del 11 del 11 – 119