Ladda ner som PDF - Brottsförebyggande rådet

anställda på såväl Säveskolan som Ingenjörsvetenskapsakademien”.
Det är också fråga om återfall i
brott drygt ett år efter den första stölden och båda
brotten är i stort sett identiska. Dessa omständigheter
bedöms som försvårande.
Till sist skulle tingsrätten avgöra skadeståndsfrågan
och Visby kommun fick skadestånd och IVA
den beslagtagna boken.
Källor
Intervjuer
Polisens förundersökning
Åklagarkammarens akt
Brottens natur och status
Kända och okända brott
Under de senaste årtiondena har Sverige som nation
drabbats av flera allvarliga kulturarvsbrott; sex av
fallen har nyss beskrivits. Vad har de gemensamt?
Vad skiljer dem åt och vad kan vi lära av dem? Det
är frågor som diskuteras i detta avslutande avsnitt.
Några av de sex beskrivna brotten har fått uppmärksamhet
utanför Sveriges gränser; till och med
över hela världen, som rånet mot Nationalmuseum
år 2000 och rififikuppen mot Moderna museet år
1993. De är båda sensationella händelser med ett
stort inslag av dramatik. Egentligen är det anmärkningsvärt
att ett litet land som Sverige och dessutom
förhållandevis kulturfattigt i jämförelse med åtskilliga
andra nationer, har haft ett antal kulturarvsbrott
som kommer att gå till den internationella
kriminalhistorien.
Det speciella med rånet mot Nationalmuseum är
att kuppmakarna både angjorde museet på Blasieholmen
med båt och flydde därifrån på samma sätt. När
rånarna lämnade museet med dragna vapen var det
som scener ur en film, berättar ögonvittnen. Samtidigt
som flyktbåten styrde ut mot Strömmen brann två bilar
i Stockholms innerstad för att distrahera polisen.
Med sig i båten hade de Rembrandts berömda
självporträtt, målat på guld år 1630.
I fallet Moderna museet frågade sig en hel värld
hur det kunde vara möjligt att såga upp taket till
ett internationellt känt museum utan att larmet gick
och obekymrat fira upp en rad konstverk av Picasso
och Braque.
Båda brotten är spektakulära, välplanerade och
avancerade, gällde mycket stora ekonomiska och
kulturhistoriska värden, skedde under loppet av
några minuter och är enkla att beskriva och förstå.
Därför fungerar de väl i medielogiken. Dessutom
passar de bra som skandaler eftersom säkerheten
vid svenska museer kan ifrågasättas när de mest
prestigefyllda institutionerna som förvarar föremål
av utomordentligt stort värde blir dragna vid näsan
av fräcka kuppmakare (Johansson, 2004).
En stöldhärva som inte har fått lika stor medial
uppståndelse, men som förtjänar en väsentligt större
uppmärksamhet, är de omfattande kyrkstölderna
i Norrland under 1990-talet och början av 2000-
talet. Det får anses närmast sensationellt att 19
kyrkor och kapell blir utsatta för 24 inbrott under
en period av elva år. Dessa skövlades på medeltida
176 – del 11 del 11 – 177