Ladda ner som PDF - Brottsförebyggande rådet

Sverige. Sundsvallspolisen upplåter ett särskilt rum
med de kyrkliga föremålen, som vid det här laget
har befunnit sig på besynnerliga resor och hamnat
i ovanliga lokaler. På besök kommer kyrkvaktmästare,
kyrkoherdar och församlingsbor för att identifiera
föremålen, men det finns några kvar som inte
kan knytas till specifika kyrkor och kapell. Dessa
kulturföremål riskerar därför att återlämnas till den
senaste ägaren, som avtjänar straff för stöld av sådana
föremål.
Förhandlingar sker också med antikhandlare på
Teneriffa och mot en viss ersättning har tolv föremål
återbördats till sin rätta hemvist under hösten 2007.
Rättegången
Vissa av brotten är preskriberade eftersom tio år
hade gått sedan gärningspersonen lade beslag på
fyra ljusstakar, som hade stulits från Galtströms
kyrka i Njurunda, sex skulpturer från 1200–1400-
talet från Gamla kyrkan i Liden under 1994 samt
en träskulptur från 1500-talet föreställande Sankta
Katarina av Vadstena och fyra mässingsljusstakar
från Forsa kyrka år 1995. Merparten av dessa föremål
återfanns på Teneriffa. Till följd av preskription
dömdes aldrig gärningspersonen till ansvar för
dessa brott. Förundersökningen för inbrottet i Lagfors
brukskapell lades ned av åklagaren. För flera av
stölderna fann tingsrätten att det inte fanns tillräckliga
bevis för att den tilltalade hade utfört själva inbrotten.
I de fallen fälldes den tilltalade i stället för
häleri.
Under rättegången påpekade Riksantikvarieämbetets
expert vilken betydelse de medeltida kulturföremålen
har för lokalsamhället. Det är ofta
identitetsskapande föremål som ger uttryck för
uppoffringar, kunskap, vilja och de ekonomiska resurser
som fanns vid tiden för föremålens tillkomst.
Många av föremålen har nu kommit tillbaka till de
kyrkor och kapell där de hör hemma.
Gärningspersonen förnekade brott och menade
att han hade köpt kulturföremålen eller att andra
som disponerade hans lägenhet på Teneriffa i själva
verket hade förvarat dessa där. Han döms mot sitt
nekande i två instanser och något år efter gripandet
går kriminalinspektör Göran Isaksson igenom
polisens anmälningssystem RAR och konstaterar
att stölderna av kulturföremål från kyrkor i Västernorrland
praktiskt taget hade upphört.
De beskrivna kyrkstölderna i Norrland är sannolikt
ett av de mest spektakulära kulturarvsbrotten
som någonsin inträffat, om vi ser till hur länge
brottsligheten fick fortgå, antalet hemsöka kyrkor
och kapell och mängden av unika och mycket gamla
föremål av stark religiös prägel. Dessutom ägde
brotten faktiskt rum i ett socialt stabilt land med ett
fungerande rättsväsende. Det är många frågor som
hopar sig. Hur var det möjligt och varför kunde det
fortgå under elva år, kanske längre? Svaren har berörts
på olika ställen i boken. Säkerhetsnivån har
varit för låg i kyrkor och kapell. Det finns också
brister i inventarieförteckningar och fotografier. Rutiner
har inte funnits för att snabbt nå ut via Interpol
för att meddela antikhandlare och andra om
att föremål har stulits. Polisen har inte lyckats sätta
in stölderna i ett sammanhang och har egentligen
inte haft någon strategi för att ta tag i problemet.
Flera ingångar till brottsligheten har försummats.
En bidragande orsak är säkert både polisens och
de antikvariska myndigheternas organisation där
länsgränser spelar stor roll. Det gjorde de inte för
gärningspersonen som obehindrat gjorde sina räder
in i flera län. ”Det handlade om ett krucifix här och
en skulptur där, inte om hundratals konstskatter i
ett välplanerat plundringståg”, menar antikvarien
Mattias Bäckström. Han får medhåll av biträdande
länsantikvarie Ola Hanneryd, som tagit åtskilliga
initiativ för att samla kyrka och myndigheter mot
stöldvågen.
Källor
Brå (2005). Brottsplats kyrkan. Stockholm: Brottsförebyggande
rådet.
Bäckström, M. (2006). På plundringståg. Om kyrkstölder
och kyrktjuvar 1994–2006. Göteborgs
universitet: Institutionen för idéhistoria och vetenskapsteori.
Bäckström, M. (2007). ”Konstkupper: Plundringståg
i heliga hus”. I: Brott och trakt. En kriminell
resa genom Sverige. Svenska Turistföreningens
årsbok 2007. Stockholm: Svenska Turistföreningen.
Karlsson, L. och Ek, H. (2002). Efterlyst. En utställning
om kyrkostölder i Västernorrland. Katalog.
Härnösand: Länsmuseet i Västernorrland.
Steffensmeier, D. J. (1986). The Fence. In the Shadow
of Two Worlds. Totowa: Rowman & Littlefield.
Steffensmeier, D. J. och Ulmer, J. Y. (2005). Confessions
of a Dying Thief: Understanding Criminal
Careers and Illegal Enterprise. New Brunswick,
N. J: Transaction Publishers.
Åhsberg, K. (2007). ”Stölder i norrländska kyrkor
ledde till Spanien”. I: Nordisk Kriminalkrönika
2007. Västra Frölunda: Nordiska Polisidrottsförbundet.
Intervjuer
Polisens förundersökning
150 – del 11 del 11 – 151