FULLTEXT01

verksamheten som något på förhand problematiskt, genom att utmåla den som
otillräckligt bearbetad och i behov av stimulans och tillförd kompetens, samt
ingripanden och fostrande åtgärder från annat håll. Denna samstämmiga
orientering låter förstå att påverkan och förändring måste införlivas i den lokala
verksamheten och slutligen uppfattas av den anställde som en integrerad och
självklar plikt och samtidigt som en förmån.
Med en militaristiskt, rationalistiskt och medicinskt hållen retorik görs
skolutveckling till en från mer upplysta premisser berättigad intervention,
revision och bearbetning av verksamheten och dess anställda. Av detta följer
just förhållandet av några som gör respektive några som ”det görs med”, vilket
även inkluderar självdisciplinerande inslag, det vill säga en frivillig strävan att
vilja göra något med sig själv, mentalt. Det lokala, skolor och skolors anställda,
görs på så vis till objekt under lupp alternativt till självgranskande subjekt, vilka
det antas vara legitimt att hysa oro för, problematisera kring och på olika sätt
manipulera. Frågor som kontinuerligt ställs och som underbygger den på så sätt
diskursivt konstruerade praktiken är: Hur visas motstånd i verksamheten Hur
fördelas makt Vad händer när… Frågorna underförstår att det är opportunt
och angeläget att experimentera och dra olika reducerande slutsatser kring
verksamheten. Både en myndighet för skolutveckling och personal i skolorna
formulerar sig relativt samstämmigt om det lokala - i termer av lokala
verksamheter och dess anställda - som den självklara skådeplatsen för ett
frivilligt långtgående vetenskapligt experiment och en social ingenjörskonst
betecknad skolutveckling. Om experimentet avstannar eller hamnar i träda, som
det metaforiskt uttrycks i en text, underförstås det som legitimt att sträcka fram
en injektion för att få igång processen igen.
Text 1 utgår från antaganden om att lokal granskning och förbättring är något
som med självklarhet ska införlivas i det som benämns vardaglig skolverksamhet
[9]. Texten ifråga framställer det som relevant att laborera med hur det lokala [8]
ska kunna göras åtkomligt för integrerad och oupphörlig självrevision. Med
tydligt rationalistiska anspråk formuleras en rad frågor i ett intervenerande
tonläge och en militaristiskt hållen vokabulär kring bland annat detta. En
reduktionistisk orsak–verkan-logik underbygger framställningen och medverkar
till bilden av ett socialt experiment under uppsikt.
Text 1
1 Överenskommelsen omfattar genomförande av projektet ”Skolutveckling som
2 förändring av lokala organisationer” med syfte att bidra till kunskapsbildningen
98