FULLTEXT01

och han hänvisar i det avseendet till både Hargreaves och Fullan. Svensk
skolutvecklingsforskning sägs emellertid skilja sig från internationell forskning,
på så vis att longitudinella studier vid en internationell jämförelse har varit
möjligare i Sverige tack vare långsiktigare forskningsanslag. Kunskaper som
genererats i svenska sammanhang har enligt Ekholm (2011) därigenom haft
”mer naturalistisk prägel” i jämförelse med internationella exempel och han
tillägger, ”några av de involverade forskarna … kunnat fortsätta forska också
när de haft andra befattningar än rena forskartjänster” (s.16).
Också nedanstående rader av Lendahls Rosendahl och Rönnerman (2002)
bidrar till att framställa skolutveckling som ett slags ömsesidigt beroendeskapande
med ekonomiska incitament, på bland annat akademikers initiativ.
Möjligtvis går det också att tolka in en retorisk strävan att få samarbetet mellan
så kallade akademiker och så kallade praktiker att framstå som nödvändigt:
Det mest angelägna i dagsläget är att allt fler projekt initieras där samverkan
mellan akademiker och praktiker prövas. I vårt land är erfarenheterna hittills
få. Ömsesidig öppenhet inför olika möjligheter samt allt fler exempel på vad
samverkan kan bidra med till respektive part genererar såväl kunskap som
inspiration. (Lendahls Rosendahl & Rönnerman, 2002, s.71)
Med Cardinis (2006) uttryck skulle formuleringen ovan kunna tolkas som ett
‟akademiskt narrativ‟ under inflytande av samtidens utbildningspolitiska diskurs.
Skolutveckling kopplades under 1990-talet till krav på samverkan mellan skolor
och högskola för att parterna skulle kunna få del av pengarna 24 (Rönnerman,
2004). Även den så kallade tredje uppgiften, vilken innebär krav på högskolan
att samverka ”med det omgivande samhället” (Rönnerman, 2004, s.28) spelar
sannolikt in här. Att ”skola och högskola behöver varandra” (Lendahls
Rosendahl & Rönnerman, 2002, s.68) framstår alltså som något av ett
understatement, i åtminstone ekonomiskt hänseende. Men även om man
bortser från sådana mer drastiskt ekonomiska innebörder av skolutvecklingens
konsensusartade logik, går det att med Säfström (2001) tala om det
vetenskapliga ‟språkspelet‟ respektive det utbildningspolitiska ‟språkspelet‟ som
integrerade i varandra (Säfström, 2001). Integrerade på det viset har, enligt
Säfström, utbildningsforskning producerat föreställningar, vilka har bidragit till
konstruerandet av en viss skola.
24 Avser de så kallade ”Ylva-pengarna” uppkallade efter den dåvarande socialdemokratiska
skolministern Ylva Johansson
66